Vårtecken, igen…

Veckan rullar på bra här i Norrköping, efter en god frukost på hotellet i Linköping, så tog jag bilen de 4 milen till Norrköping. Jag fick lite flashback från slutet av -80 talet då jag bilpendlade mellan Landskrona och Malmö. På vägen såg jag till min glädje en fasan som piffade iordning sig för en ny spännande dag.

Bygget som jag är på denna vecka ligger i det vackra industrilandskapet i Norrköping, det är lite svindlande att tänka sig att denna miljö en gång i tiden var att betrakta som ett industriområde. Jag är väldigt glad att någon vänlig själ lagt kraft för att bevara området för framtiden, det finns så mycket vackert här att vila ögonen på.

Skorstenen, ett konstverk av Jan Svenningsson, den kan man läsa mer om här.

Ombyggnationen av det hus jag arbetar i är i sitt slutskede, det är inte mycket arbete kvar att slutföra inne i huset, dock är det lite att ta hand om på utsidan.

Ett annat härligt vårtecken är att snön smälter, och det med råge, dock för det med sig att det blir lite blött i backen.

Idag fick jag lunchsällskap i form av Lina som är projektkoordinator. Vi gick till Knäppingen och åt en mycket god lunch. Salladsbordet var magnifikt.

Mitt lilla monster har idag blivit driftsatt, det är lite konfigurering kvar att göra. Kvarstår gör sen allt arbete med att fylla datorn med information.

Senare delen av eftermiddagen bestod av möte, ett mycket kreativt sånt, därefter blev det bilkörning till Linköping. På vägen hem såg jag ytterligare ett vårtecken, två tranor som stod med nosen mot marken.

Efter en god kvällsmacka på hotellet tog jag mig upp på rummet igen. I trappan upp finns som sig bör på alla bättre hotell en rustning i skinande stål.

I skrivandes stund har jag nyligen avslutat lite datorsupport med min far, genom att använda ett fjärrskrivbord var problemet snart avlöst, hoppas allt fungerar fin-fint igen. Kvällens dokumentäravsnitt av Star Trek är även det avnjutet med stort nöje.

Nu är det hög tid att ringa till min älskade fru.