Jag får väl erkänna att det tog ett bra antal timmar innan jag somnade i går kväll, klockan var väl närmare 2 eller så innan jag stängde ögonen. Det var massor med krångel med Vodafones mobila bredband, men nu är det igång med full fart. Problemet låg i att den APN som var angiven i specifikationen var naturligtvis felaktig, det och att det saknades några vitala fakta i instruktionen, men efter ett långt samtal med supporten så fick jag rett ut alla problemen.
I går kväll hade vi bestämt oss för att äta frukost ute på stan, detta för att få lite omväxling på tillvaron. Jag hade sedan tidigare span på ett klassiskt hak som heter Central Café, så vi begav oss ut i vädret på vår resa mot frukost!
Första stopp var busshållplatsen, japp vi var lite vågade och provade ett nytt sätt att ta oss till vårt mål, vid busshållplatsen hade de Svensk reklam, lite som hemma 🙂
God Jul från Sverige
Vi hade några minuters väntan innan bussen rullade in framför oss, men det är bara bra att ha lite marginaler. Här i Budapest är kollektivtrafiken väldigt bra utbyggt, det går alltid nått från hållplatsen, det gillar vi skarpt.
Hustrun kollar på tidtabellen
Vi kom nog lite i nån form av rusning till tunnelbanan, det var lite mer folk än vanligt, fast klockan var ju närmare 10, så jag vet inte, det kanske var nått annat i görningen. Rulltrappan gick i alla fall sönder när vi kom dit, men en händig man fick igång den dryga minuten senare. Det är bra fart i rulltrapporna, man får vara snabb i benen är man skall på och även när man skall av. Ibland önskar jag mig rulltrappor som går långsamt i början och slutet, men som går fort i mitten 🙂
Metro, Budapest
Efter att vi tagit oss upp på gatuplanet igen så hade vi bara en kort promenix till Central Café, detta såg vi fram emot. Fast det är klart, det är högsta klass på detta ställe, så det är lite som att gå på gourmet restaurang och äta frukost, inget kan gå fel 🙂
Central Café, Budapest
Nästan inget har förändrats på Central sen 1887, det är mycket av Budapest historia som passerat genom denna lokal.
Central Café, Budapest
Vi fick oss ett bord, trevlig personal, och så beställde vi in lite frulle, jag slog till på en brie baguette med kaffe, allt ypperligt gott med prima råvaror.
Kaffe, Central Café, Budapest
Hustrun hittade sig en Ungersk omelett med korv och lök, hon lovprisade anrättningen med värmande ord, detta var nått helt annat än gårdagens kulinariska fadäser.
Hustrun på Central Café
Vi njöt av frukosten och funderade lite på vårt nästa mål, vi hade riktat oss in på ett besök på Memento Park, det ligger en liten bit utanför staden, så vi fick tricka lite innan vi kom fram till hur vi skulle ta oss dit. Vi fick väldigt bra hjälp av vår servitris i kartjakten. Vi kom fram till att vi skulle åka lite tunnelbana, sen spårvagn över till Pest och därifrån ca 30 minuter med lokalbuss, ett äventyr!
Spårvagnen vid Allee Galleria
Även vid Allee galleria hade den en liten julmarknad, dock inte alls i samma klass som den nere i stan, men vi hade lite tid att strosa bort, så i väntan på bussen så tog vi oss en svängom.
Hustrun fotograferar en snygging
Med buss 150 skumpade vi runt på bygden i en halv timme, både bussen och vägen hade sett bättre dagar, lite oroväckande var att vädret började tillta, det såg ut till att bli regn, inget som vi hade beställt, men vi kan ju inte bestämma allt 🙂 Utropen på bussen var lite märkliga, chauffören ropade ut varje station, vi hade högtalaren precis bredvid oss, men det var helt omöjligt att höra vad karln sa, till viss del var det för att han mumlade, sen tog bussens motor en rätt framträdande plats i ljudbilden. Vi upptäckte efter ett tag att det fanns fler i bussen som vände och vred på sina kartor utförandes desperata försök att få ihop omgivningen med kartan.
Även jag följde med kartan så länge det gick, men sen gav jag upp, klockan fick bli min guide, för jag visste att turen skulle ta 29 minuter, så när det närmade sig 29 minuters åkande, så återupptog jag min uppmärksamhet.
Buss 150, Budapest
Dörrarna öppnade sig, så gjorde även himmelen, det ösregnade när vi klev av bussen, och mössan min, den hade jag slarvat bort nånstans, så det blev kallt om lilla huvudet. Den mössan hade jag köpt i Prag, då hade jag helt enkelt glömt bort att ta med mig en mössa, jaja, det är så vi får ta det. Jag och hustrun tillsammans med några andra personer kurade ihop oss i en busskur och inväntade lugnare väder. Efter ett par minuter hade vädret lugnat sig, och vi gick bort till Memento Park!
Memento Park, Budapest
1989 började man samla ihop sovjet tidens statyer från stadens torg och gator, en hel del placerades i detta utomhusmuseum, det är en mycket märklig form av konst, stor, svulstig och tänkt att vara uppbygglig för menigheten.
Hustrun nere till höger
Efter skyfallet var marken rätt geggig, och skall sanningen fram, så var vi bland de få själarna som letat sig dit denna dagen, men jag måste säga att jag tyckte det var värt besöket. Det är bättre att bevara historian än att förstöra och förneka som annars är rätt vanligt.
Memento Park, Budapest
Statyn ovanför är gigantisk, bara skorna är 1 meter långa, undras vad det blir för affär man går till för att hitta nått i den storleken 🙂 Vi strosade vidare bland alla statyerna, den ena efter den andra överträffade varandra. Mot slutet av vår vandring kom vi tillbaks till ingången, där hade en en Trabant stående, babyblå med plastkaross, en relik från en svunnen tid.
Trabant
Vi tog bussen tillbaks in mot Allee gallerian och åt oss lite lunch, lite småfrusna efter allt dåligt väder, jag saknade min mössa, men den är nu borta. Hoppas nån vänlig själ hittar den och ger de ett nytt gott hem.
Allee Galleria, Budapest
Vi fortsatte tillbaks mot vårt hotell, hustrun hade bokat tid för massage, på vägen dit stannade vi dock till på ett litet museum över Millenium linjens tunnelbana, det var lite trickigt att hitta dit, men vi fixade det med.
Museum över Millennium Linjen
Det är verkligen ett litet mästerverk denna millenniumlinje, den byggdes som en elektrifierad tunnelbana under en tid när andra städer körde ånglok i tunnlarna.
Museum över Millenium Linjen
Vi har en liten affär nära hotellet, vi slank in där för att få lite skaffning, med risk för kass mat, så är det bra att ha lite smått på rummet.
Hustrun gömmer sig i butiken
När hustrun var på sport-massage, så tog jag igen mig lite, efter nattens dåliga sömn var det välbehövligt, och jag kan säga att hustrun fick kämpa för att få med mig ut på stan igen för ett kvällspass. Vi tog oss ner igen till julmarknaden för att få oss lite mat i magen, jag hittade ett ställe som sålde rösti, en stor rackare på dryga kilot, det saknades lite salt, men gott jämfört med annat jag ätit.
Rösti ställe, Julmarknaden Budapest
Även hustrun var lite hungrig, och det är inte lätt att välja mat när man inte har en aning om vad som serveras, men valet föll på nått som både hette och såg ut som kåldolmar. Nu var tyvärr detta helt oätligt, så hustrun var inte så nöjd utan lämnade maten till sitt öde i närmsta tunna.
Nån form av kåldolmar
Nästa försök gick betydligt bättre, några stånd längre bort hade de grillspett på kyckling, det var uppenbart betydligt mycket bättre, för så här glad såg älskade hustrun ut.
Glad hustru med ätbar mat
Jag fick mig lite glühwein, i princip varmt vin med lite kryddning i, påminde lite om glögg, men inte lika sött. Så jag tog två koppar till :-)Vi hade ju kikat på en ryggsäck, en handgjord, väldigt fin, kostade ca 25.000 HUF, (ca 800 SEK), vi slog till på ryggsäcken och pratade efter bästa förmåga med damen som sydde allt fint.
Latova KFT, Varjasi Szilvia
Sen gick jag och hustrun på casino och spelade lite, där fick man inte fotografera, men det var trevligt. Jag lärde bartendern att göra en winecooler, sån tycker hustrun om, det är rätt enkelt, det är hälften vitt vin och hälften sprite. Själv stötte jag i mig lite gin-tonic, prima grejer det.
Här uppe ligger Las Vegas Casino
Trötta i benen lunkade vi ner i tunnelbanan igen, vi var helt slut efter dagens upplevelser, sista biten hem åkte vi buss, all fukt från Donau skapar en ihängande dimma över staden, knappt ens tomten var vaken.
Dimma över Budapest
Jag är helt slut, dagen är även den slut, nu skall jag gå och svimma nånstans, ses imorgon.
Natti!