Klockan var sen när jag somnade i går kväll, och var på tok för tidig när den ringde i morse. Redan vid 05:00 skramlade det till i väckarklockan (egentligen i min telefon, men väckarklocka låter bättre)
Dagens äventyr hade en enda funktion, att transportera mig och en av mina kollegor från Gävle till Haparanda, sen skall vi vidare, men det är morgondagens äventyr. Jag flyktade bak på lastet, inväntade min kollega, funderade en stund på hur lång den här dagen egentligen skulle vara. Sen bar det iväg!
Bilen packad, redo för avfärd till Haparanda
Det är viktigt att sträcka på benen ibland då och då, nu är det så fiffigt ordnat så att min kollega är aktiv i något som heter Turf, det är i korta drag en form av geocaching där man plockar virtuella zoner ute i verkligheten, lite svårt att förklara. Oavsett, pauser förläggs då helst i anslutning till någon bra zon som han kan plocka.
Första stoppet blev då vid Härnösands Motorpark, på deras parkering finns en turf-zon utlagd.
Thomas plockar Turf-zon vid Härnösands Motorpark
inte allt för långt fram kom nästa stopp, jag hade missbedömt avståndet lite, men det går nu inte att skippa ett depåstopp vid Högakustenbron, eller Vedabron som den även kallas, Det är verkligen en ståtlig skapelse det där.
Högakustenbron
Vi rullade vidare norrut. Jag fick en lite tokig idé, vi skulle ju passera Umeå på vägen, och där vet jag att det finns en unik upplevelse. På Universitetssjukhuset har den en fungerande Paternoster-Hiss, den har jag velat åka i länge nu, men det har inte blivit av. Kanske mest för att jag inte varit i Umeå 🙂
Nåväl, jag ringde helt sonika till sjukhuset och frågade om det gick för sig att man kom inom och åkte i Paternosterhissen, samtalet började bra, men sen visade det sig att hissen tyvärr var avstängd på helgerna, så det fick vara för denna gången helt enkelt.
Vi gjorde som så att vi tog oss en lunch på Max inne i Umeå istället. Ja, och plockade ett par Turf-zoner. 🙂
Torget i Umeå
Mil efter mil rullade vi norrut, det är inte någon större variation på naturen, för det mesta är vägen som ett dike i skogen. Skog varthän man än såg, det blir lite trist helt enkelt.
Många samhället har fått nya dragningar på vägarna, så man kommer inte in stadskärnorna längre.
Vi rullade på norrut
Efter vääääldigt många timmars körning kom vi äntligen fram till Haparanda, vi hämtade upp våra nycklar på SveFi, jag kan nog tycka att rummet var lite väl slitet… det blir inga bilder på rummet, men en minneslapp till mig själv är att leta efter något annat boende i Haparanda nästa gång det blir aktuellt.
SveFi – Haparanda
Nu faller det sig som så att Haparanda ligger ca 3 meter från Finland, så jag och min kollega passade på att promenera över till Finland för att plocka ytterligare några Turf-zoner, Den här bilden är tagen från gångbron över till Finska fastlandet, så det är Haparanda man ser.
Haparanda sett från Finland
Det var riktigt skönt att få röra på sig en stund, en imponerande grej var att det låg is längs delar av strandlinjen mot Finland, på ett ställe hade ett gäng ungdomar gjort hål i isen, där passade de på att bada. Jag frös trots att jag hade mössa och halsduk på mig. Och det fanns typ inte någon bastu eller något inomhus för ungdomarna att gå till, likväl gick de upp och ner i vattnet. Det kallar jag Sisu.
Vi passade på att få i oss lite mat, inte så spännande, mest näring. Jag är rätt less på trötta restauranger som knappt kan få till en grekisk sallad utan att ställa till det. Med bilen passade vi sen på att ta resten av Turf-zonerna i Haparanda och inne i Torneå, det var inte så många, men nu har min kollega gått all-in på zonerna här i krokarna.
Kvällen är sen, jag skall ta och runda av mig nu, imorgon blir en ny lång dag med ännu fler mil under hjulen.
Jo, det har inte flyttat in någon humla i min humle-holk, jag kollade webkameran, men som sagt, ingen action.
Go’Natt!
