I höst är det återigen val till Sveriges riksdag, kommun och landsting, det är idag exakt 162 dagar kvar tills vi som är röstberättigade skall få lägga våran röst på det parti vi känner oss sympatisera med. Vi har även möjligheten att kryssa den kandidat vi helst vill se ta plats.
Detta är grunden för vårt demokratiska system. All offentlig makt i Sverige utgår från folket, så står det skrivet i Regeringsformen.
Folkomröstning - Införande av Euro
Nåväl, den bakomliggande tanken är det inget större fel på, med det finns ett par rätt allvarliga problem som jag anser bör upp till ytan för ventilering.
Det finns en konflikt mellan att lägga sin röst på ett parti och att göra ett personval genom att kryssa en specifik kandidat. Frågan som jag vill ta upp är _vem_ den kryssade kandidaten representerar? Är det dem som har valt henne, eller representerar hon sitt parti? I en personvalskampanj så presenteras kandidatens egna åsikter som en variation av sitt partis stadgade åsiktspaket.
Vi tar ett exempel, om en personvalskandidat uttryckligen under en valprocess säger sig vara mot byggandet av en ny genomfartsled och får mängder av röster på detta, medan partiet är för byggandet av densamma. Vid en omröstning i Riksdagen viner partipiskan och personvalskandidaten röstar tvärt emot sin tydligt deklarerade åsikt. Då ställer jag mig frågan; Vem är det du representerar?
Jag kommer att ställa precis den frågan till dem som ägnar sig åt personvalskampanjer i höst.
Folkomröstning - Införande av Euro
Ett annat stort problem kan gestaltas av röstsedeln ovan. Frågan som ställs på röstkortet är “Anser du att Sverige skall införa Euron som valuta?”. Hur i all världen skall nån endaste kunna svara varken ja eller nej på en sådan fråga? Konsekvenserna av båda svaren är ogreppbara.
Folkomröstningen förbereddes av en informationskampanj där både förespråkare och motståndare förde fram sina “visioner” av hur det skulle gå om deras sida vann. Problemet ligger i att det ofta hos politiker saknas insikt om att det är skillnad mellan åsikt och fakta.
För om jag minns rätt så var det ingen av sidorna som direkt tog upp hur man skulle hantera situationer som den som nu uppstått i PIIGS länderna, dvs extrem utlandsskuld.
Grundproblemet som jag vill belysa är att på tok för många frågor är för komplexa för merparten av folket att ta ställning till då kunskapsbasen är för liten. I förlängningen skulle detta innebära att det i princip är för många som röstar i våra val. Och att tyvärr råder samma problem i Riksdagen, dvs ledamöter röstar i frågor som de inte har intresse eller kunskap nog för att fatta ett rationellt beslut. Detta är ett problem.
Folkomröstning - Införande av Euro
Hur relevant är resultatet av ett val, hur pass väl återspeglar det egentligen folkets åsikter, och hur pass väl representerar de folkvalda sina väljare?
Rösträtten, är det höga röstdeltagandet en signal om att väljarna har en mycket god och bred kunskapsbas att fatta rationella beslut utifrån, eller är ett högt röstdeltagande ett problem?
För att återknyta till folkomröstningen om införande av Euro, det talas ibland om att rösta om samma fråga igen, jag undrar lite om vi skall folkomrösta tills “rätt” svar vunnit.
Ett sätt att lösa en del av grundproblemet, det är att sätta folkvalda politiker i skolbänken för att säkerställa att de besitter åtminstone grundläggande kunskaper om nationalekonomi.
För likväl som vi inte vill ha flygkaptener utan certifikat, lika lite bör vi ha politiker utan rejäl utbildning.