Mot Sverige!

 Mot Sverige!  Familjeliv  No Responses »
Oct 172011
 

Det blev väl sisådär med sovmorgonen idag, jag vaknade redan vid 7 tiden, kokade mig en kopp kaffe på rummet, packade ihop mina väskor och pallrade mig sedan ner till lobbyn. Där fanns det ett öppet internet. Bandbredden på internetanslutningar är generellt sett rena skämtet jämfört med det man är van vid i Sverige, fast det är alltid nått.

Lobby, Marriot Hotel, Brooklyn

Min kollega mötte efter nån timme upp i lobbyn, jag tycker det är lite synd att jag skall påverkas så illa av förskjutna tidzoner, blir ju helt galet med dygnsrytmen. Nåväl, vi gick iväg en bit från hotellet och gick förbi en byggarbetsplats, där man satt upp plank som medborgarna kunde få skriva vad det skulle vilja göra innan de dör. Kreativt!

Before i die

Vi hamnade slutligen på Kassela’s på Jay Street, det var ett enklare hak som hade rätt mycket mat, dock var det mesta frityrskadat 🙂 Nåväl, jag fick mig en stadig frukost kan jag lova, en gigantisk laddning pommes och en torr veg. burgare. Personalen strålade däremot av gjädje, underbart trevligt på så sätt.

Veg burgare på Kasellas

Efter den rätt bastanta frullen tog vi oss tillbaks till hotellet, checkade ut och tog sedan tunnelbanan över till Manhattan och Penn-Station. Vid Penn passade jag på att turista lite, dvs knäppa ett kort på Empire state building, ja det var väl det turistande jag hann med på denna resan 🙂

Överlag är det inte så värst mycket skyskrapor i New York, jag fick intrycket av att det var avsevärt många fler i Chicago och Los Angeles. New York har en något äldre arkitektur.

Empire state building

Från Penn rullade vi sedan vidare med Amtrak till Newark och flygplatsen. Genom nakenskannern och säkerhetskontroller och ut till terminalen som SAS använder sig av. Det var mycket ombyggnation på gång, så nästan ingen taxfree och enbart en enda restaurang som fanns öppen. När det var ca 2 timmar kvar till boarding så passade vi på att äta lite lunch, valet var som sagt enkelt, vi gick till Mediterranean Bistro.

Mediterranean Bistro

Nu skall man inte förleda sig till att tro att det skulle finnas medelhavsmat på detta ställe, nejdå, det fanns knappt tillstymmelse till annat än frityrskadad mat 🙂 Jag beställde in en falaffelrulle, den var helt dammtorr….. nåja, snart får man komma hem och äta rekorderlig mat igen.

På väg in i planet

Nu sitter jag på planet hem mot Arlanda och Sverige, det är rejäl medvind så piloten får bromsa en del så att det inte skall gå för fort, skall försöka sova en stund, för det blir en lång dag imorgon för mig, mycket lång…

Go’Eftermiddag!

Expo ’74 – Brooklyn

 Expo ’74 – Brooklyn  Jobbliv  No Responses »
Oct 162011
 

Dag tre av Expo ’74, lite samma morgonrutin som igår, dvs frulle på Starbucks. Jag är fortfarande fascinerad över att tre personer gemensamt kan lyckas snurra till en i grunden så pass enkel verksamhet som att hälla upp kaffe och värma på lite bagels 🙂 Jag har passat på att anamma den amerikanska maten så såtillvida att jag till bageln även klämde ner en rejäl sockerkaka, gott men onyttigt 🙂

Michael Sperone

Vi hade plats på ett par workshops under förmiddagen, en del saker gick mig över huvudet, jag förstår tekniken bakom huven, men har svårt att hitta nån användbar tillämpning på en del saker. Fast man vet ju aldrig vad som kommer i framtiden.

Thomas Resch

Det var även ett gruppevent som jag hoppade över, det fick bli en stödvila på hotellet istället, kändes som ett rätt bra val då jag ännu inte riktigt fått ordning på dygnet. Men jag var tillbaks till den fantastiska lunchen, den som bestod av wraps, chips, kakor etc 🙂

Eftermiddagen bestod av den förste som använde mjukvaran Max/MSP, fast den hette då något helt annat, till att skapa musik i kombination med analoga instrument. Philippe Manoury blev introducerad av David Zicarelli, det var ett mycket intressant föredrag, även om jag personligen inte är särskilt förtjust i den musikgenre som Philippe komponerar musik i.

David Zicarelli, Philippe Manoury

En mycket frisk fläkt var däremot Daito Manabe, han presenterade en hel del mycket udda interaktiva upplevelser skapade med bland annat Max/MSP

Daito Manabe

En riktigt spännande, kanske lite farlig grej, var en teknik för att spela in ansiktsuttryck från en person, för att sedan spela upp samma ansiktsuttryck på en helt annan person, kika på videon nedan, där “spelas” ansiktsuttryck upp genom att stimulera muskler i ansiktet.

Sista momentet innan Expo ’74 i Brooklyn skulle rundas av var en feedback-panel, dvs alla gäster på konferensen fick möjlighet att kommunicera direkt med skaparna av Max/MSP, Jitter och GEN, de tre huvudsakliga programvarorna som konferensen berörde. En del deltagare hade i förväg frågat ifall det skulle bli en workshop om feedback-loopar, en rätt central del i skapande av elektronisk musik, men nejdå, det vara bara ett mycket kreativt samtal mellan Cycling ’74 och dess användare 🙂

Feedback på Expo '74

Jag och min kollega rundade av denna mycket lärorika dag med ett besök på en kinesisk restaurang, dvs inte en kinakrog, här var det riktig kinesisk mat som gällde. Vi var oerhört nöjda med maten, fantastiskt gott, synd att det blir lite långt att åka för ytterligare ett besök.

Lichee Nut, Brooklyn New York

Ja, det var denna resan, imorgon blir det sovmorgon, sen en tur ut till Newark, New Jersey för att flyga hem till Sverige igen, nu skall jag nanna kudden, hoppas jag lyckas sova åtminstone fram till 8 eller så.

Natti!

Sleep no more

 Sleep no more  Jobbliv  No Responses »
Oct 152011
 

Kvällens äventyr var en makalös teaterföreställning på “The McKittrick Hotell”.

Föreställningen som gavs var “Sleep no more”, en produktion av brittiska teatergruppen Punchdrunk i samarbete med Boston’s American Repertory Theatre. Hotellet, McKittrick är ett fiktivt hotell som byggts upp i en övergiven industribyggnad på övre Manhattan, 4 våningar av huset används som en enda stor experience där besökarna själv får gå runt och uppleva föreställningen.

Sleep no more, McKittrick Hotel, New York

Berättelsen kretsar helt kring McBeth framförd i en form av 1920’ish svartvit noir film upplevelse. Det fiktiva hotellet “McKittrick” finns även med i Hitchcock film Vertigo.

Besökarna på föreställningen fick alla var sin vit mask, de instruktioner vi fick var att själv gå runt i huset, se det vi vill se, höra det vi vill höra, men inte tala med varandra utan låta det hela vara en egen upplevelse. Och se saker fick man verkligen göra, makalösa miljöer, spontana skådespel, drama, symbolik. Ljudmiljöer över hela hotellet, ljus och intryck.

När man kände sig färdig med upplevelsen så gick man tillbaks till den 1920-tals jazz-klubb där hela historien startat, goda samtalet vidtog där man kunde prata om vad det egentligen var man hade upplevt.

Ett imponerande steg fram för teaterkonsten, äntligen slipper man det rätt tråkiga förhållandet mellan scen och salong, önskar det fanns fler tillfällen att se något liknande.

‘natti!

Expo ’74 – Brooklyn

 Expo ’74 – Brooklyn  Jobbliv  No Responses »
Oct 152011
 

Ofrivilligt tidigt morgon, inre klockan är inte helt i sync med verkligheten, så jag vaknade till vid 5 tiden, kokade mig en kopp kaffe i lilla bryggaren som finns på rummet. Kikade på lite CNN, lite mythbusters och annat skoj. Numera har man fullt ut introducerat HD-TV i USA så det går faktiskt att se vad det är man försöker visa på burken 🙂 När de körde NTSC var det riktigt bedrövligt.

Miniatyrkaffekokaren

Efter gårdagens katastrofala frukost på Mariott Hotell så blev det en tur till Mormon-fiket Starbucks. Förbistringen var total, det jobbade tre personer på Starbucks, men de lyckades snurra till nästan varenda beställning, riktigt skoj att se 🙂 Jag tog en bagel och en stor kopp kaffe-latte, gott!

Starbucks NYU Polytech

Ja sen följde dagens övningar på Expo ’74, vi samlades alla på Polytech för första föreläsningar. Jag är ju rätt snorig, så fickorna var laddade med snytpapper 🙂

NYU Polytech, Brooklyn

Första föreläsningen var kring “Gen”, de initierade föreläsarna som höll i detta var Gregory Taylor och Darwin Grosse. Utan att gå in för mycket på teknik så fick jag rätt mycket insikt i realtids hårdvarugenererade bildobjekt.

Gregory Taylor och Darwin Grosse

En paneldebatt följde kring ämnet att utbilda elever/studenter i Max/MSP, kände att det inte direkt var min bana, men jag lyssnade i hopp om att det skulle trilla in lite ny kunskap. Nästa keynote speaker var desto mer intressant, det var Eric Singer som berättade om sina mekaniska instrument, tryck+pys på hög nivå!

Eric Singer, Lemur

 

I denna video kan man se ett av Eric Singers instrument, det är ett mekaniserat stränginstrument.

En tämligen tarvlig lunch följde på detta, inte mycket att nämna, men det kan finnas en viss risk att vi tar och käkar lunch någonstans stans 🙂 Matkulturen här i USA är inte någe vidare kan jag säga 🙂

Lunch (?)

Eftermiddagen innehöll två mindre föreläsningar, en del om hur man skapar en färdig tillämpning men även en om hur man kan använda Open Sound Control (OSC) Båda föreläsningarna var intressanta, men missade på nått sätt målet då de var så pass projektspecifika och inte bredare i sin inriktning.

Eftermiddagsföreläsning

Nå, dagens upplevelse av Expo ’74 är avklarad, nu återstår bara kvällens verksamhet!

Häpp!

Expo ’74 – Brooklyn

 Expo ’74 – Brooklyn  Jobbliv  No Responses »
Oct 142011
 

Dagen då anledningen till att jag är i New York har äntligen anlänt, det är dags för Expo ’74 i Brooklyn, men för att inte gå händelserna helt i förväg så blir det en kort recension av frukosten, den får bli på engelska då jag gärna vill att sökmotorer skall hitta fram 🙂

The breakfast buffet at Hotel Marriot at Brooklyn bridge is extremely overpriced and crappy, it is as if they have never seen a hotel breakfast ever before, it is also sad to see the staff picking on each other instead of cooperate. I will never ever eat breakfast at Hotel Marriot, I’d rather go to Starbucks… The breakfast at Hotel Marriot gave me a sour taste……

Så, frukosten var ett skämt som kostade ca 25$…. Få absolut bli frulle någon annanstans framöver.

Nå, tillbaks till Expo ’74. Det är en konferens som helt kretsar kring mjukvara tillverkad av ett företag som heter Cycling ’74, bland programmen kan nämnas Max/MSP samt Jitter, alla konferensdeltagare samlades på NY Polytech för en gemensam start.

Expo '74, NYU Polytech

Dagen bestod mycket av föredrag, intressanta föreläsningar och workshops, det är mycket som man skall ta in på kort tid.

Expo '74 Joshua Kit Clayton

En av de riktigt bra insikterna under förmiddagens pass är att en programvara inte behöver vara enkel att förstå, men däremot måste den vara enkel att lära sig. Dokumentation i all sin ära, men är inte dokumentationen begriplig samt lätt att tillgodogöra sig så är den helt utan nytta.

Fram emot lunch gick alla deltagarna över till grannhuset på NYU Polytech, det var dags för lunch. I ett stort ställ fanns lunchpåsar, tre olika varianter för att passa in till alla smaker. Man är inte direkt van vid lunchpåse så det blev ett spännande inslag 🙂

Janne med lunchpåsen

Nyfiken på vad som var i? Tja, det var wraps, äpple, chips och kakor…. Det där med chips och kakor kändes inte helt klockrent, men man får ta seden dit den kommer 🙂

Lunch (?)

Så efter avklarad lunch så körde eftermiddagspasset igång igen, mer föreläsare, mer intryck. Det blev tre presentationer av Mattijs Kneppers, Suzanne Thorpe och Jeremy Bailey. Alla i var sin ände av verkligheten, fantastiskt vad man kan åstadkomma med en och samma programvara. Jag är helt klart imponerad.

Clojure

Sena eftermiddagens workshop bestod av en genomgång av Nick Rothwell kring Clojure, en LISP implementation, skall inte gå in på detaljer, men det var mycket givande. Framförallt ger det intryck som går att använda när man i framtiden skall lägga ihop 2+2 och få det till 5.

NYU Polytech

Jag och min kollega var klara för dagen, det skulle bli lite kvällsevent i form av konsert där musiken skapats med Max/MSP, men vi hoppade över detta event. Istället tog vi oss en sväng till Nanatori för att få oss lite god Japans mat. Jag slog till på en veg Bento-box, riktigt gott, hög kvalité, här var det inget slarv kan jag säga. Tyvärr ingen bild på den goda maten, men så kan det bli ibland 🙂

Nanatori, Brooklyn

Det skall bli skönt att få sova lite nu, jag är ännu inte riktigt i fas med dygnet och näsan rinner som en sämre kran…

Go’Natt!

Boston MIT

 Boston MIT  Jobbliv  No Responses »
Oct 132011
 

Som grädde på moset så ringde klockan vid 5-snåret denna morgon, jag och min kollega hade en dagstur till Boston inbokad på schemat. Min dygnsrytm är helt av banan, så det var inget större problem att kliva upp så pass tidigt 🙂 Nere i lobbyn på Edison Hotel passade jag på att knäppa av en liten bild, man får en glimt av hur fashionabelt detta hotellet var i sin glans dagar.

Edison Hotel, New York

Första delen av resan blev med tunnelbana ner till Penn-station, nått jag slås av är att nästan all större infrastruktur verkar ha sina bästa år bakom sig, mycket är gammalt och rejält slitet, så även tunnelbanan.

Subway, New York

Vi tog de 4 timmarnas tågresa norrut med Amtrak upp till Boston, det är riktigt gamla trakter, många av nybyggarna som kom till USA slog sig ner längs nordöstra kusten, det känns väldigt mycket England över det hela.

Boston

Det blev ett mycket lyckat möte, vi hade en gemensam kollega som arbetar på MIT media lab, en hel del klurigt folk utbildar sig där kan jag lova. Fast på nått sätt fick jag ändå verifierat att jag inte är helt tappad bakom en vagn, känns tryggt 🙂

MIT, Massachusetts Institute of Technology, är ett privatägt universitet, mycket av USA’s framsteg inom teknik har skett här, MIT har varit drivande för USA’s utveckling under industrialismen. En kul grej är att man även lagt en hel del kraft på att få till spännande arkitektur, if alla fall på en del av deras hur. MIT är stort, ett flertal kvarter mitt inne i stan upptas av universitetet.

Boston MIT

Ett antal timmar senare så var det dags för tågresan tillbaks till New York igen, intrycken efter dagens äventyr på MIT är mäktiga och kommer ta ett tag att bearbeta. Vi tog oss en form av wok-middag på stationen, inte het pjåkig, men portionernas storlek är överdrivet tilltagna. 🙂

Food court, Boston station

Det var nu mer av ett mjölkpallståg hem, så vi fick se mer av bygden söderut, bitvis riktigt fint landskap, kanske på gränsen till sankt, men ändå fint. Tågen som Amtrak kör med är även de rätt slitna, precis som mycket annat här i landet.

Amtrak, Boston till New York

Drygt 4 timmar senare var vi åter framme vid Penn-Station på Manhattan, vi beslutade oss för att ta en taxi till hotellet då klockan var sen. All packning hade vi med oss, det skulle bli ett nytt hotell från denna kväll. Utanför Penn-Station blev det en stunds köande för taxi. Trots att det kryllar av taxibilar här i stan så finns det ändå inte tillräckligt med dem.

Penn-Station, väntan på Taxi

Taxin tog oss söderut bort från Manhattan över till Brooklyn, nu skulle vi bo på Mariott Hotell vid Brooklyn bridge, ett kitschigt hotell, lätt sönderdesignat men bättre standard än förra hotellet 🙂

Rum 9001, Mariott Hotell, Brooklyn

Flådiga hotell kan lätt bli lite tramsiga, jag tycker inte om när personalen kryper för mig, det känns inte värdigt, varken för dem eller för mig.

Kan nog erkänna att jag nu mest är intresserad av att få sova, det har varit en mycket innehållsrik dag för mig, många nya intryck, mycket att bearbeta. Som grädde på moset har jag en hejdundrande förkylning som kräver sin tribut 🙂

Go’Natt!

Upp, Upp och Iväg!

 Upp, Upp och Iväg!  Jobbliv  No Responses »
Oct 122011
 

Avdelningen för hysteriska dagar, får allt denna dag klassa som … Vi tar det väl från början, brukar vara enklast så.

På morgonkvisten skjutsade älskade hustrun ner mig till framsidan av stationen i Gävle, vi brukar variera lite mellan fram- och baksidan lite beroende på hur vädret är, och även efter dagsformen, men som sagt, idag blev det framsidan.

På väg söderut, Stationen Gävle

Vid Arlanda klev jag av, tog mig upp till Terminal 5 för att checka in mitt bagage. Sen några år tillbaks finns det fina automater där man kan sköta det mesta själv, men med tanke på att jag skulle åka en bra bit utanför EU denna dagen, till landet där ”krångla” är en ledstjärna…. Så frågade automaten efter vilket postnummer jag skulle befinna mig i under min första dag på vistelsen… hur skulle jag kunna veta detta???

Arlanda flygfält

Så för att komma vidare med min incheckning så fråga jag några andra resenärer om de hade nått passande postnummer…. Och så använde jag det med 🙂

Kastrup

Första stoppet på resan var på Kastrup i Köpenhamn, tyvärr lyckades jag med konststycket att slarva bort min varma tröja som jag skulle ha till resten av resan, får kontakta lost and found längre fram i veckan.

Flygplanet förbereds för långfärd

Nästa plan gjordes redo på Kastrup, alla passagerare fick gå ombord, sen tog det nästan 45 minuter innan servicetekniker lagat vänstra motorn.. började bra kan jag säga. Men sen gick det som en dans, planet lyfte lugnt och stilla, inte mycket turbulens.

Inne i planet

Det var ett någorlunda modernt plan, inte top-notch, men det var inte värsta bottenskrapet heller. Fast jag saknade väldigt mycket att det inte fanns något internet inne i planet, det finns på de moderna planen hos Norwegian inom Europa, och då har det även varit gratis! Så skall det vara tycker jag.

Måltider serverades, lite dricka och snacks. Jag höll mig enbart till vatten, det behöver man massor med på denna typ av resor. Ju längre resa desto mer vatten. Och så stödstrumpor, inte glömma stödstrumporna!

Jag passade på att sova lite, svårt när klockan var mitt på dagen, men min förhoppning var att försöka få ordning på dygnet så fort som möjligt, och då är tidigarelagd sömn en bra grej.

Det närmar sig New York

En sisådär nästan 9 timmar efter att planet lämnade Kastrup så landade det på Newark, det är en av de större flygplatserna kring New York. En orgie i ineffektivitet och byråkrati följde innan jag kunde ta mig till flygplatsens monorail och för vidare tågtransport till Penn Station på Manhattan i New York.

Jag gjorde ett tappert försök att åka med tunnelbanan upp till Times Square, men det projektet var bara att lägga ner. Det var nästan helt hopplöst att köpa en biljett, samt att tunnelbanan i New York är gravt underdimensionerad… så jag vred och vände lite på min karta och gick rakt upp till Times Square, kanske kan ha varit en promenad på 1km eller så.

Times Square, New York

Väl framme vid Edison Hotel, så checkade jag in på rum 430. Edison hotel har sett sina bättre dagar, så jag var rätt glad att det bara skulle bli en natt på detta hotell.

Edison Hotel, New York, Rum 430

Nu var klockan inte mycket mer än strax efter 18 på kvällen, Jet-lag börjar göra sig gravt påmind, för hemma var ju klockan ca 1 på natten… men för att jag skulle få rätt på dygnet så var det inbokat bensprattel denna kväll, härliga grejer! Det var en musikal som jag verkligen ville se, Book of Mormon!

Book of Mormon, Broadway, New York

Book of Mormon är en hysteriskt rolig drift med Mormoner, skaparna bakom denna musikal är tillika skapare av South Park, det bådar gott för skrupellös komik, helt i min smak. Kortfattat handlar denna musikal om två nybakade mormoner som skall skickas ut på sin första missionärsresa, de blir tilldelade att åka till Uganda… ja, därefter går det som det går. Bitvis är det hysteriskt roligt! Ett besök anbefalles.

Nå, klockan är nu tillräckligt mycket för att det skall vara legitimt att lägga huvudet mot kudden, det har varit en lång och innehållsrik dag, imorgon är en helt ny dag!

Go’Natt!