Gemzell's sandlåda

En ny dag lägg snart till handlingarna, men en av dagens höjdpunkter var besök på Louisiana för att titta på retrospektiv utställning av Yoko Onos konstnärsliv. Men vi tar saker och ting i rätt ordning.

Frukosten på Marienlyst var till stor belåtenhet, även om Marienlyst som anläggning är något sliten så höll frukosten en hög nivå, det fanns nått för alla och envar. En av de bästa sakerna var ett litet knyte med vallmofrö, det var som en bakelse, helt i min smak.

Vi njöt en stund av utsikten från vårt rum på Marienlyst och packade sen ihop våra väskor för att så sakteliga bege oss vidare söderut mot Louisiana.

Det vi skulle titta på var en retrospektiv över Yoko Onos konstnärsliv, och då främst hennes konceptuella konst. Vi var ute i god tid, åkte läng strandvägen, förbålt vackert. Men vi var lite för tidigt framme och hade helt enkelt en timme tillgodo innan Louisiana skulle öppna. Så vad att göra?

Det finns interaktiva turiststationer “Tourist Inspiration” i Danmark, vi har sett dem i Helsingör, och nu även vid Louisiana. De är utrustade med pekskärm, fast denna skärm fungerar så dåligt så att stationen inte gick att använda, men vi gjorde ett försök i alla fall.

Att bara stå och vänta är inte vår grej, så vi körde ner till Nivå istället för att passa på att titta lite på båtarna i hamnen. Det verkar vara ett jättejobb med att ha båt, så det är inget för mig, men jag uppskattar mycket att bara titta och förundras över denna värld 🙂

En rejäl mjukglass fick slinka ner, hustrun tog en 3-kulors glass, men den var gigantisk, inte ens jag skulle kunna få ner en sådan skapelse. Tjejen som jobbade med att sälja glass begrep knappt ett ord Svenska, men det löste vi ändå.

Lagom till att Louisiana skulle öppna dörrarna så var vi på plats, vi betalade entrén och gick in för att titta på Yoko Onos konceptuella konstverk.

Bland alla andra besökare gick vi runt och tittade på all konceptuell konst, det blev mer och mer uppenbart att tiden inte varit helt nådig mot Yoko Onos konst, det var väldigt bra gjort, men rätt ointressant. Det var som om det som en gång i tiden varit intressanta koncept inte hade någon bärkraft längre, det blev i stora delar rätt ointressant.

Även om man sätter dessa verk som kommer ur 60-talet i sin kontext så har jag sett betydligt bättre konceptuell konst från den perioden, på nått sätt så känns det lite som om att Yoko Onos eftermäle kommer att bli att hon var gift med John Lennon.

Vi gick vidare i utställningarna och hittade ett verk som jag uppskattade, det var helt nytt och kretsade kring en idé om att besökarna skulle vara del av verket. På lappar skulle man skriva ner sina önskningar. Lappen fästes sedan i ett av träden i skulpturparken, dvs ett Önsketräd.  Jag önskade mig att Malala Yousafzai skulle få Nobels fredspris.

Klart att söta hustrun skall vara med på bild, så jag tog en av henne med önsketrädet i bakgrunden.

Vi strosade runt lite bland skulpturerna i parken, men kände att vi var färdiga med detta besök på Louisiana. Vi har under åren sett ett par riktigt bra utställningar där, så det blir garanterat fler besök framöver.

Med bilen ställde vi kosan söderut till Köpenhamn, det är där vi skall ha nattens vila. Med mig som kartläsare hittade vi vägen till Clarion Collection Hotel Mayfair, det ligger bara ett par kvarter från järnvägsrationen och Tivoli, helt perfekt för oss.

Rum 421 är vårt för natten, men hungern började göra sig påmind, vi gick ner till Hard Rock café för att få oss lite gott till livs, det blev en veg burgare för mig, även om jag inte riktigt tycker att deras nya vegetariska burgare är lika bra som deras tidigare variant, så var det milsvitt bättre än det vi åt under gårdagen 🙂

Mätt i magen passar vi nu på att vila oss lite inför kvällens äventyr, men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Lev väl!