Apr 282014
 

Morgonen i Haparanda var rätt snarlik kvällen, grått och mulet. En sak som jag funderat mycket på under kvällen var hur det är tänkt att stadskärnan i Haparanda skall överleva när man byggt stora köpcentrum utanför stan, det var helt uppenbart massor med butiker som bommat igen, det där kommer inte att gå bra i längden.

Mina fördomar fick lite bekräftelse, utanför boendet fanns stora skyltar med “BILKÖRNING FÖRBJUDEN” och “INGA BILAR” etc, men likväl var det några som inte orkade gå de ca 10 stegen från gatan in till huset. Det vore enklare att få en förståelse om man slutade att bekräfta fördomarna hela tiden…

Jag och min kollega var lite tidiga till frukostmatsalen, så vi tog en sväng till Swedol för att handla lite märlor till en hästpistol, de hade enbart en av sorterna som vi behövde, men det skall nog gå bra ändå.

Kollegan i Telefonkiosken

Kollegan i Telefonkiosken

Självklart blev det lite trams i en av de gamla telefonkioskerna som stod på torget i Haparanda. Nån telefon fanns inte, så min kollega tog sin mobil istället.

Frukostmatsalen på Minerva var riktigt fin, en modern arkitektur som smälte bra in i övriga stilen, invändigt kan man nog mest kalla salen för – unik. Maten var ok, de hade bland annat ett riktigt gott bröd, sånt med russin, persika (tror jag) och mycket fibrer, kalas!

Frukostmatsalen - Haparanda

Frukostmatsalen – Haparanda

Bilen packades, vi fin-tankade så att vi inte skulle riskera att få tom tank på vägen, sen bar det av mot Finland och upp norrut längs Torne älv!

Bilen redo att köra oss norrut mot Karasjok

Bilen redo att köra oss norrut mot Karasjok

Nu var ju inte vädret det bästa, så det såg ut ungefär såhär under merparten av resan fram emot lunch till, grått och lite trist. Ibland kunde vi se Sverige på andra sidan älven, då fick man lite hemlängtan 🙂

På väg mellan Haparanda och Karasjok

På väg mellan Haparanda och Karasjok

Vårt första depåstopp var vid Polcirkeln, närmare bestämt den geografiska, denna korsade vi vid Juoksenki i Finland, de hade inte gjort så mycket väsen av det hela, eller så var det kanske så enkelt att det inte alls är säsong för turister just nu, vad vet jag, men nu har jag och min kollega passerat polcirkeln.

Polcirkeln, Juoksenki - Finland

Polcirkeln, Juoksenki – Finland

När jag tittade på en världskarta, så såg jag att polcirklen passerar norr om Island, och en bra bit upp i Alaska, nästan i toppen av Ryssland (putin är för övrigt en krigshetsande homofob galning), denna bild har jag snott från Wikipedia.

Polcirkeln

Polcirkeln

Vi rullade vidare. Framemot lunch så stannade vi till för att göra lite nudlar, det blir lite spartanskt, men jag kan ingen Finska, och det finns i princip ingen nämnvärd civilisation längs finska sidan av Torne Älv, det fick bli ett stopp där vi lämnade väg E8 och kom in på väg 93. Vi hade varit lite förutseende, med vår 12V vattenkokare så tog det ca 20 minuter att koka 6 dl vatten, så min kollega tricksade med en vattenkokare medan jag körde, och det föll sig så väl att vi kom in på nya vägen lagom tills att vattnet kokade 🙂

Efter nudlarna festade jag loss på ett par spartanska wienerbröd, aka råg-rut.

Wienerbröd modell enklare

Wienerbröd modell enklare

Ett tag senare rullade vi in mot tullstationen i  Kivilompolon, det är typ det enda som finns där runtomkring, allt annat är typ öde vildmark. En rätt udda upplevelse. Personalen på tullstationen var riktigt trevlig, så mina tullhandlingar ordnades med på ett rekorderligt sätt.

 Kivilompolon tullstation, Väg 93 mellan Finland och Norge

Kivilompolon tullstation, Väg 93 mellan Finland och Norge

Väl inne i Norge så ökade antalet renar som vi stötte på, en av dessa passade jag på att föreviga på bild. I dessa trakter måste man vara lite extra alert, för kommer det 1 ren, så kommer det oftast ett par till strax efter.

Ren i Norska Finmarken

Ren i Norska Finmarken

Väl framme i Karasjok lastade vi ur bilen, inspekterade delar av projektet och började förbereda för dagens arbete, klockan var ju fortfarande ung, så det fick bli ett pass redan idag trots att dagen egentligen var avsedd enbart för transport.

Ytterligare en kollega kom med flyg ca timmen efter oss, så hela teamet var samlat. Nedan passar jag på att visa en action-bild av Thomas och Janne satta i arbete.

Actionbild på kollegorna

Actionbild på kollegorna

Dagen har varit lång, vi rundade av vid 21-tiden och passade sen på att ta oss en öl eller två, Thomas klämde in samtliga turf-zoner i byn, de var utlagda enkom för honom, det är stort det.

Detta får vara alles för denna dagen.

Apr 272014
 

Klockan var sen när jag somnade i går kväll, och var på tok för tidig när den ringde i morse. Redan vid 05:00 skramlade det till i väckarklockan (egentligen i min telefon, men väckarklocka låter bättre)

Dagens äventyr hade en enda funktion, att transportera mig och en av mina kollegor från Gävle till Haparanda, sen skall vi vidare, men det är morgondagens äventyr. Jag flyktade bak på lastet, inväntade min kollega, funderade en stund på hur lång den här dagen egentligen skulle vara. Sen bar det iväg!

Bilen packad, redo för avfärd till Haparanda

Bilen packad, redo för avfärd till Haparanda

Det är viktigt att sträcka på benen ibland då och då, nu är det så fiffigt ordnat så att min kollega är aktiv i något som heter Turf, det är i korta drag en form av geocaching där man plockar virtuella zoner ute i verkligheten, lite svårt att förklara. Oavsett, pauser förläggs då helst i anslutning till någon bra zon som han kan plocka.

Första stoppet blev då vid Härnösands Motorpark, på deras parkering finns en turf-zon utlagd.

Thomas plockar Turf-zon vid Härnösands Motorpark

Thomas plockar Turf-zon vid Härnösands Motorpark

inte allt för långt fram kom nästa stopp, jag hade missbedömt avståndet lite, men det går nu inte att skippa ett depåstopp vid Högakustenbron, eller Vedabron som den även kallas, Det är verkligen en ståtlig skapelse det där.

Högakustenbron

Högakustenbron

Vi rullade vidare norrut. Jag fick en lite tokig idé, vi skulle ju passera Umeå på vägen, och där vet jag att det finns en unik upplevelse. På Universitetssjukhuset har den en fungerande Paternoster-Hiss, den har jag velat åka i länge nu, men det har inte blivit av. Kanske mest för att jag inte varit i Umeå 🙂

Nåväl, jag ringde helt sonika till sjukhuset och frågade om det gick för sig att man kom inom och åkte i Paternosterhissen, samtalet började bra, men sen visade det sig att hissen tyvärr var avstängd på helgerna, så det fick vara för denna gången helt enkelt.

Vi gjorde som så att vi tog oss en lunch på Max inne i Umeå istället. Ja, och plockade ett par Turf-zoner. 🙂

Torget i Umeå

Torget i Umeå

Mil efter mil rullade vi norrut, det är inte någon större variation på naturen, för det mesta är vägen som ett dike i skogen. Skog varthän man än såg, det blir lite trist helt enkelt.

Många samhället har fått nya dragningar på vägarna, så man kommer inte in stadskärnorna längre.

Vi rullade på norrut

Vi rullade på norrut

Efter vääääldigt många timmars körning kom vi äntligen fram till Haparanda, vi hämtade upp våra nycklar på SveFi, jag kan nog tycka att rummet var lite väl slitet… det blir inga bilder på rummet, men en minneslapp till mig själv är att leta efter något annat boende i Haparanda nästa gång det blir aktuellt.

SveFi - Haparanda

SveFi – Haparanda

Nu faller det sig som så att Haparanda ligger ca 3 meter från Finland, så jag och min kollega passade på att promenera över till Finland för att plocka ytterligare några Turf-zoner, Den här bilden är tagen från gångbron över till Finska fastlandet, så det är Haparanda man ser.

Haparanda sett från Finland

Haparanda sett från Finland

Det var riktigt skönt att få röra på sig en stund, en imponerande grej var att det låg is längs delar av strandlinjen mot Finland, på ett ställe hade ett gäng ungdomar gjort hål i isen, där passade de på att bada. Jag frös trots att jag hade mössa och halsduk på mig. Och det fanns typ inte någon bastu eller något inomhus för ungdomarna att gå till, likväl gick de upp och ner i vattnet. Det kallar jag Sisu.

Vi passade på att få i oss lite mat, inte så spännande, mest näring. Jag är rätt less på trötta restauranger som knappt kan få till en grekisk sallad utan att ställa till det. Med bilen passade vi sen på att ta resten av Turf-zonerna i Haparanda och inne i Torneå, det var inte så många, men nu har min kollega gått all-in på zonerna här i krokarna.

Kvällen är sen, jag skall ta och runda av mig nu, imorgon blir en ny lång dag med ännu fler mil under hjulen.

Jo, det har inte flyttat in någon humla i min humle-holk, jag kollade webkameran, men som sagt, ingen action.

Go’Natt!