Spamalot

Ner mot tunnelbanan varpå ett inköp av remsa skedde på affärn. I kön framför oss fanns två studenter, den manliga studenten frågade den kvinliga studenten ifall hon skulle ta ut några pengar till kvällens krogrunda.. hon svarade resolut att hon inte behövde ta ut någe, för hon hade minsann rejäla boppar… jag gissar att det var på så sätt hon skulle få gratis dricka hela kvällen 🙂

Väl framme vid kvällens mål, Oscarsteatern så hade vi lite tid över, jag hann med att slå min far en signal, han kryar på sig bra nu, en del värden är fortfarande dåliga, men helhetsintrycket är så oerhört mycket bättre, det tycker jag är skönt.

Kvällens föreställning på Oscarsteatern är musikalen ”Spamalot”, den bygger lite löst på Monty Pytons film ”The Holy Graal”. Jag och hustrun har sett originalet i London, då en sanslöst rolig föreställning, så våra förväntningar på kvällen var stora.

Musikalen körde igång, det var fullt i salongen, men av någon anledning är det alltid några skitarslen som inte begriper att komma i tid till föreställningen utan skall klämma sig in när allt redan är igång, jag blir bara förbannad på sånt, det förstör så oerhört mycket. Så känner du sig träffad, så kom i tid nästa gång. De som arbetar på Oscarsteatern borde överhuvudtaget inte släppa in eftersläntare…..

Monty Pytons humor är Brittsk, väldigt brittisk, så en hel del skämt faller lite platt när man envisats med att översätta komik utan att tänka på kontext. Ett exempel där det helt enkelt blir obegripligt är när ensemblen sjunger ”Always look on the bright side of life” på Svenska och försöker sig på tricket att få publiken att sjunga med…. Det funkar helt enkelt inte.

Ensemblen gör ett bra jobb, det är hela skalan från riktigt bra prestationer till rätt illa, detta kommer sig mest av att man tagit in duktiga komiker i de bärande rollerna, problemet är att komiker inte nödvändigtvis äre bra skådespelare… kan säga att man stundom blir bländad, men ibland mest vill vara någon annan stans.

***** varning för spoiler i texten nedan *****

I slutet av föreställningen  så kommer Kung Arthur och hans följe att hitta den heliga graal, berättelsen får ett lyckligt och framförallt lyckat slut. Det som är konstigt är inskriptionen på två stenar som finns i dekoren, dessa stenar är ledtråd till vart den heliga graal återfinns. På stenarna står det ”B1”. I den engelska uppsättningen stod det för Rad B, Stol 1.

Men på Osarsteatern blir detta helt obegripligt, för det finns ingen rad ”B”, och således ingen plats ”1” på rad ”B”, likväl fortsätter karaktärerna som om inget hänt…. Det blir krystat på scen samtidigt som publiken inte begriper ett skvatt….

Denna dagen är nu till ända, på det hela taget sett har det varit en innehållsrik och trevlig dag, bäst har varit att jag fått ännu en dag tillsammans med min älskade hustru, hon är bäst i hela världen!

Go’Natt!