Ånyo en deltävling i melodifestivalen, denna gång från Leksand. Jag och hustrun hade bänkat oss i soffan för ännu en kväll med en mix av kanonmat och schlager. Förväntningarna var väl inte så högt ställda, men detta är ett debacle som är värt att se enbart för att det är som det är.
Inledningen körde igång, och jag funderar lite över det faktum att Helena Bergström som skulle vara med om konferencier inte var med denna vecka heller, precis som förra veckan… verkar vara lite av ett halvtidsjobb 🙂
Gina Dirawi och Sarah Dawn Finer
Programledarna körde nån form av halvprivat grej om hur svårt det är att få till rätt uttal på deras namn, på tok för långt nummer, och rätt trist…
Men sen körde låtarna igång, det var bitvis rätt stygga låtar, man kan tycka att ett minimikrav i dessa sammanhang är att man kan sjunga rent…
Love Generation
Förts mot slutet tog det sig något, det är som om det vore upplagt att av de åtta låtarna så är 6 av dem helt klart av sämre kvalité.
Molly Sandén gjorde ett bra jobb, levererade säkert sitt bidrag, kanske inte helt i min smak men det var proffsigt genomfört.
Molly Sandén
Och så slutligen, veckans snackis, Björn Ranelid featuring Sara Li skulle framföra “Mirakel”, mycket intressant bidrag, det är en melodifestival, men här var det inte mycket till sång, Ranelid pratade sig genom låten 🙂
Björn Ranelid featuring Sara Li
Detta bidraget var som två helt separata bidrag som framfördes parallellt, det blev även tydligt när omröstningarna vara klara och bidraget gick direkt till finalen i Globen, för Ranelid verkade inte bry sig nått nämnvärt att han faktiskt framförde numret _tillsammans_ med en annan artist.
Nåväl, det var en stund förströelse, skall bli spännande att se vad nästa vecka kan bjuda på!
Hipp Hipp!