När jag hörde om attentatet mot den Franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris blev jag inte det minsta förvånad över att det ännu en gång var religiösa fanatiker som var i farten igen. Det hela är så innerligt tragiskt, dels att det finns folk än i våra dagar som inte klarar av att se skillnad mellan sagor och verklighet, och att detta leder till att man i sin sagofigurs namn tar till vapen och mördar folk.
Jag kan bara skaka på huvudet, för jag begriper inte att det skall vara så svårt att skilja på kritik mot idéer och kritik mot människor eller annat som folk inte kan påverka.
Albert-Uderzo Je suis un charlie
Jag vill vara tydlig med vad jag menar, så att det inte skall gå att missförstå.
Alla former av idéer, filosofier, religioner, åsikter eller andra liknande konstruktioner som bygger på åsikter både kan och bör kritiseras, diskuterad, bemötas, stötas och blötas i alla upptänkliga sammanhang. Det får inte finnas några tabu att diskutera detta.
Att kritisera en idé eller tankegång är inte samma sak som att kritisera en individ eller en grupp av individer som anser att deras “världsbild” är sann.
Alla former av mänskliga attribut, såsom ursprung, hudfärg, rolig näsa, korta ben, vänsterhänt och liknande som är sådant som individen inte kan påverka skall alltid skyddas från kritik.
Det som kommer från den vetenskapliga världen, dvs där man metodiskt försöker hitta förklaringsmodeller och beskrivningar för hur världen fungerar skall alltid vara öppet för omprövning för att på bästa möjliga sätt kunna beskriva verkligheten såsom den är.
Det som har hänt i Paris, där ett par religiösa fanatiker som inte tål att deras låtsaskompis kritiseras, det är bara tragiskt. Jag undrar stillsamt vad de har tänkt sig som slutmål, skulle det då vara att med vapen och tvång tvinga alla och envar att “tro” på deras sagofigur??
Tvång är en fantastiskt misslyckad väg att bygga upp en lyckad relation på, det är även ett mycket misslyckat sätt att bygga upp ett fungerande samhällsbygge.
En annan fundering som slagit mig under dagen, i efterspelet efter galningarnas framfart inne på Charlie Hebdo’s redaktion, en hel del av världens ledare, av alla de möjliga och omöjliga slag, de har unisont ställt sig på Charlie Hebdo’s sida och även ställt sig mangrant upp i stöd för yttrandefriheten.
Det konstiga är dock att i merparten av de länderna som ledarna representerar skulle en tidning som Charlie Hebdo knappt få existera. Tecknarna hade blivit åtalade för hets mot folkgrupp och allsköns annat.
Det är ytterst tveksamt om en tidning i klass med Charlie Hebdo ens hade kunnat ges ut i Sverige.
Go’ Eftermiddag.