Efter gårdagens händelserika dag så hade jag idag inte så mycket inplanerat mer än att åka till Lund och hälsa på min far på sjukhuset i Lund och sedan egentligen mest rulla upp till Gävle igen.
Bussen från Landskrona tog mig bort till stationen och sen vidare med tåg ner till Lund. När man åker buss i Landskrona får man oftast uppleva en härlig känsla, för chaufförerna har för vana att hälsa en välkommen på bussen, sen önskar de en lycka till när man kliver av, det är riktigt trevligt tycker jag.
När jag kom till Lund så försökte jag lägga in min packning i ett sånt där modernt förvaringsskåp, ett elektroniskt sådant, men fan heller att det fungerade nått vidare för det gick knappt att betala. När jag försökte få kontakt med dem som hade hand om skåpen så var det ingen som svarade… skit kan jag jag bara säga.
Det slutade med att jag försökte betala med mynt, men det var inte helt enkelt det heller, för växelautomaten tog inte emot mina sedlar… jag var lätt animerad innan detta äventyr var genomfört. Att det skall ta dryga 30 minuter för att få in en väska i ett skåp är inte värdigt.
Efter att jag träffat min far och pratat med honom en stund om tillvaron så tog jag mig en lunch på Govindas i Lund, de har underbart god mat, värt varenda spänn, jag lämnade även lite dricks för att visa min uppskattning.
I väntans tider, en stund fick jag vänta på tåget som skulle ta mig norrut mot Stockholm så satte jag mig på en bänk och gjorde nog mest ingenting om jag skall vara ärlig. Det blir mycket tid som bara går till spillo under mina resor, blir mest att titta lite, humma en del och egentligen inte göra nån nytta alls, synd att det är så.
Resan upp till Stockholm gick bra, jag fick lite nyttigt gjort, men även en del tid gick åt till inre tjänst, dvs jag somnade 🙂
Byte till skittåg, dvs SJ’s dubbeldäckare, trångt och dålig komfort, SJ borde ta dessa tågen ur trafik och elda upp dem i nån tunnel…. tycker inte om dem alls.
Min älskade hustru hämtade upp mig på stationen i Gävle, återseendet är alltid lika kärt, hon är underbar min söta härliga hustru. Vi tog oss en liten kvällsfika innan jag gjorde ett pass på ovanvåningen, för elementet som jag målade häromdagen skulle vändas och målas även på andra sidan vilket fick bli en avrundning på denna dagen.
Jag är trött, mina stödstrumpor har fått en intressant bouquet som jag inte tänker nämna nått vidare om. Glad att hustrun hade skaffat ett par till som jag kan varva med, men benen är bättre vilket är det viktigaste.
Klockan är sen nu, jag skall vila huvudet mot kudden en stund, klockan ringer tidigt imorgon för mig.
Go’Natt