Vinter, mörker, en tröstlös tid på året, jag är dock glad att den vita snön gör omvärlden lite mer uthärdlig, för det är inte upplyftande när himmelen är som en stor lovikkavante och solen knappt masar sig upp över horisonten.
Inspirationen är låg, men jag har fått klart det jag tänkte mig på jobbet, och resten vet jag knappt nått om, men jag har ett projekt som legat många år, det är det eviga städandet, nu är det igång och saker börjar hamna på rätt plats, det är ett glädjeämne.
Upplyftande mörker
Jag fick ju en stegräknare av min syster i julklapp, (stort tack), den begagnar jag så gott det går, så jag har lyckats klämma ur mig en 10-12000 steg om dagen, känns bra, och det hade varit helt omöjligt utan spikskorna. När folk omkring mig faller som furor, så trampar jag på så det löddrar på ryggen 🙂
Dagen är slut, klockan är tidig, men jag och älskade hustrun masar oss till bingen nu.
Natti Natti!