Hemmåt! Idag var dagen då jag skulle åka hem till Gävle igen. Jag har ju varit bort sen i Lördags, så längtan efter min älskade hustru är stor nu.
På morgonen gjorde vi en lite återlämning av nycklar, samt hade en genomgång med personalen på plats, det känns tryggt att lämna över hela installationen nu.
Nå, så var det ju det här med resandet, det började med en kort biltur till Leknes Lufthavn.
Den nyligen införskaffade “frukosten” skulle inmundigas, detta wienerbröd är ett veritabelt monster, men det är hostan i mitten som man vill åt, gott och kladdigt, så skall det vara 🙂
Inne i Leknes Lufthavn finns en gigantisk tavla. Nu verkar den ha varit lite för stor för att kunna få in i byggnaden, så av vad jag kan förstå så har man sågat tavlan mitt itu och skarvat ihop den med en utanpåliggande list, det ser konstigt ut, undrar just om konstnären är helt nöjd med detta tilltag.
Dagens första flygplan rullade in på Leknes, det var ett litet plan som skulle ta oss vidare till nästa flygplats.
Hela 10 minuter tog turen mellan Leknes till Svolvær, knappt att vi kom upp innan det var dags att landa igen :-), nåväl, dagens 2:a flygplats var då Svolvær. Nu fick vi inte gå av planet, då vi skulle vidare med samma skuta.
Nästa flygtur blev mellan Svolvær och Bodø, nu hela 20 minuters flygtur 🙂 Bodø är en större flygplats, såvitt jag förstod det så har de även militärflyg. I Bodø tar de emot större flygplan så vi skulle få flyga vidare med en 737:a ner mot Oslo.
Då var den 3:e flygplatsen för dagen avklarad, med dryga timmen i luften så landade planet på Gardemoen i Oslo, väntan blev lång, vi skulle vänta ca 4 timmar innan nästa flygapparat skulle ta oss vidare till Sverige. En kall Rignes inhandlades för facila priset av 104 Norska Kronor, som hittat, eller som tysken hade sagt: -“Ein Preisknüller”.
Väl uppe i luften, nu på väg till flygplats nr: 5 så tog det inte lång tid innan jag somnade, en liten ving-bild blev vad som åstadkoms.
Jag skall väl erkänna att det var en skön känsla att få komma till Arlanda igen, nu var det ju bara tåget upp mot Gävle som återstod för dagen. Det tåg som jag hade tänkt mig att ta, det missade jag, tur att jag inte hade köpt biljett. Så det fick bli en tur med Upptåget istället, trist att det skall stanna vid varenda mjölkpall, tar drygt 1,5 timme innan man är hemma.
Resan med Upptåget blev en upplevelse i sig, en klan hade etablerat sig i vagnen där jag satt, ljudnivån steg för varje minut, ingen av dem kunde sitta still på sitt säte mer än en minut eller två, när de började spela musik så tog jag mitt pick och pack och flyttade till nästa vagn. I den vagnen… där satt två bestrukna herrar och gnabbades som vore de ett gammalt strävsamt par, självklart skulle de ställa massa frågor till alla i vagnen, men jag undvek hela verksamheten. Istället fick jag lyssna på en nit som skramlade högljutt, med lite fiffighet så klämde jag en pappersbit i spänn mellan niten och väggen varpå skramlet upphörde en stund…
Bäst av allt var när jag klev av tåget, då mötte världens sötaste fru mig på stationen, en härlig känsla spred sig i kroppen.
Jag har avverkat fem flygplatser på en dag, nytt personligt rekord!
Nu skall jag sova.