Spring, Jesper Spring!

Denna dagen är vigt åt skärmflygning, Jesper fick denna upplevelse i present när han fyllde 20, och idag skall presenten cashas in. Jag och AC lastade in oss i Holger Bil och rullade längs motorvägen ner till Tvetaberg. Tvetabergs flygfält ligger strax söder om Södertälje. Redan 1916 landade det flyg på Tvetaberg, tidigt ute minsann.

Vi hade fått en vägbeskrivning till flygfältet, men av någon anledning verkade det saknas en bit av beskrivningen för den slutade med en omnämnd röd lada. Men vi hade tur, för vi kände på oss att vi skulle fortsätta vägen fram, och efter en liten stund dök fältet upp. Att det stod massa folk på fältet hjälpte oss på traven. Sagt och gjort så parkerade vi på ängen och gick för att kolla lite. Jesper skulle komma med eget hjul lite senare.

Vi väntade ett tag, men inget hände, men precis som det är med kricket, inget händer sen så jublar plötsligt hela publiken och man har ingen aning om varför, fast här packade allt folket på flygfältet ihop sina saker och skulle bege sig därifrån. Nu var de snälla och berättade att vinden vänt och att vi skulle över till andra sidan fältet. Det gäller att ha vinden med sig när man skall ägna sig åt skärmflygning.

Vi packade in oss i bilen, tog rygg på ett par andra bilar och tog oss säkert till andra sidan fältet. Under den turen så slöt Jesper upp med sitt hjul.

Det tog en stund innan allt han etableras sig på denna sidan flygfältet, allt var lite rörigt, men med lite fixande så hade Jesper fått en plats i kön, snart skulle det bli åka av. Instruktören Lennart tog väldigt väl hand om Jesper, han instruerade på ett tydligt sätt om vad som skulle ske, säkerhetsrutiner, och framförallt att Jesper skulle springa i starten samt springa innan han landande, alltså börja springa i tomme redan 15meter upp i luften före landning. Allt för att undvika en friktionslandning.

Sen bar det iväg uppåt, linan kopplades, spändes och Jesper gjorde sig beredd på att springa, och det gjorde han ordentligt! Snart var han och Lennart uppe i luften.

Och strax efter var dem långt upp i skyn, det måste varit en härlig utsikt därifrån, sväva bland fåglarna.

En sån här dag blir det mycket fotograferande, även min älskade hustru knäppte av ett hel del bilder, det är kul att spara på minnen, dem har man glädje av lång tid framöver.

Efter en mycket lyckad landning där Jesper sprang som han skulle, så tackade vi Lennart för turen, vi hoppas att detta blir ett minne för livet för Jesper. Lite småhungriga i magen rullade vi in mot Södertälje för att inmundiga oss lite mat. Valet föll på Texas Longhorn, det är en kedja som serverar “Texas” mat, grillat, stekt i stora lass. Vi slog till på lite burgare, jag tog mig en veg variant, jo, de hade sånt på menyn, ett plus i kanten.

Ett väldigt trevligt inslag på Texas Longhorn var att de enbart spelade Beatles musik, låt efter låt, ett ypperligt val, det är alltför sällan man får höra Beatles ute på restaurang numera.

Maten var helt ok, nästan som en light version av Hard Rock Café, jag blev positivt överraskad, av nån anledning har jag alltid undvikit denna typ av restaurang, jag får omvärdera och titta närmare på menyerna framöver.

I Södertälje centrum pågick Kringelfestivalen idag, hela stan var ute, en känsla av stadsfest infann sig, härligt att se så mycket folk ute. Politiska partierna hade sina friggebodar/valstugor öppna, nöjesattraktioner för de mindre, stor scen med musik, även en liten scen fanns mitt på gatan, där spelade Ola precis när vi gick förbi. Jag tycker han har en konstig frisyr, den ser ut som en golvmopp, kanske är det populärt, men det är inget jag tänker skaffa mig.

Efter detta äventyr rullade vi vidare till Rörsångarvägen för att hälsa på hemma hos Johan, det är där Jesper och Mathias bor. Vi fikade gott, fick kaffe/te och en stund med det goda samtalet. De verkar trivas bra att kampera ihop grabbarna.

Jag och AC hade kvällen att tänka på, så bilen rullade vidare västerut, kosan var ställd mot Eskilstuna. Inne i Eskilstuna passade vi på att kika på en rondell som mitt jobb varit med om att ljussätta för flera år sedan. Konstnären bakom fontänens utformning är Sivert Lindblom. Han laborerar ofta med siluetten av sitt eget ansikte i många av sina verk, så även här. Det är oerhört effektfullt att få upptäcka denna extra dimension i pelaren, se reliefen i varje etage.

Fontänen finns belägen i en av rondellerna som ligger precis i närheten av Klosters kyrka i Eskilstuna. Som en ren parentes så är Klosters kyrka förresten Sveriges senast byggda katedral, invigd 1929.

Efter avslutad krumelursafari så begav vi oss till nattvilan, denna natt blir på Hotell Eskilstuna, det skriker sent 60-tal om hela kåken. Marken kring parkeringen hade skjutit i höjden så att det helt enkelt inte gick att få in nån bil där utan att riva sönder hela underdelen av bilen, så vi ställde oss inte där kan jag säga 🙂

Vi checkade in i rum 223 och beundrade utsikten över minigolfbanan, det fanns en miniatyr av Klosters Kyrka, inte så liten heller.

Hotellrum brukar inte vara en källa till komik, men det var väldigt sött att se att nån hade bytt sängar i rummet, men inte tänkt på att de nya sängarna inte passade ihop med den gamla väggen bakom sängarna, se den lätt udda glipan mellan säng och nattduksbord 🙂

Lite rekognosering inför morgondagen har vi även hunnit med idag, men det får bli morgondagens verksamhet, nu är denna dag till ända, mycket intryck att smälta, och så skall jag kramas lite med min älskade hustru.

Natti Natti!