Dag 3 i Riga

Igår fick vi ett litet infall, varför inte passa på att gå på orgelkonsert i Rigas domkyrka, sagt och gjort så hade vi köpt biljetter. Idag var då dagen då det var dags för att avnjuta sagda konsert. Vi passade på att få oss en rejäl sovmorgon så att vi skulle stå oss under hela dagen. I går kväll skramlade det till ute i trapphuset utanför vårt rum, det var en tavla som trillade ner från sin spik och resultatet var massor med glas, glad att det inte var jag som skulle städa upp allt splitter.

Vi gick ner till frukostmatsalen, den är belägen i källaren på huset, man får gå ner längs en del vindlande trappor, belöningen kommer i form av magnifika valv och en hemlagad frukost, brödet är färskt och fint, ett helt ok frukostbord på det hela taget sett.

Att det ser lite ödsligt ut kring frukosten beror mest på att vi var väldigt sena dit, de flesta andra gäster hade redan gjort sitt och begett sig ut på dagens äventyr.

Nåväl, det var vid 12:00 som orgelkonserten i Domkyrkan skulle ta sin början, vi var på plats i god tid och kunde betrakta övriga menigheten ta plats, det var knappt en endaste plats tom när konserten tog sin början, kantorn för dagens konsert var Liene Andreta Kalnciema, född 1982 och så vitt vi kunde förstå av programmet var hon väldigt duktig i sitt gebit. Vi var spända av förväntan, dock kändes musikstyckena i det närmsta helt okända för oss. Men man skall ju vara öppen för nytt här i världen.

Konserten startade, ur den mäktiga orgeln strömmade en hel del musik som kanske inte riktigt var i min smak, men med mina lekmannaöron kunde jag hör att tonerna kom i rätt ordning och säkert var ljuv för dem som är mer insatt i denna genre, men kanske lite väl svårsmält för mig.

Hela Katedralen i Riga är under renovering, på utsidan byts tak, väggar putsas och fixas, inne i kyrkorummet repareras fönster och väggar, byggnadsställningarna är i sig majestätiska. Jag funderade en stund över det förgängliga med att någon arbetare bemödat sig med att släpa upp en stol längst upp på byggnadsställningen, stolen är så nära fönstret som det bara går, där har han kunnat sitta och titta ut genom fönstret och bara beundra och begrunda. Ser du stolen i bilden nedan?

När konserten var klar så passade vi på att titta på en del utställda gamla kyrkoföremål, dvs sånt som en gång i tiden suttit på domkyrkan och dess kringbyggnader, för bakom domkyrkan fanns en innergård, jag gissar i all enkelhet att detta varit platsen för prästerskapet, munkar och andra följare till verksamheten.

Bland ett av de föremål som fångade mitt öga var något som såg ut som en kyrktupp, de blir rätt stora när man är så nära.

Mängder av folk traskade planlöst runt, det var alla de övriga konsertbesökarna som stressade runt, jag och söta hustrun strosade i vårt lilla tempo, så efter en stund var det nästan lite ödsligt 🙂

Efter att vi fått vår dos av andlig spis traskade vi vidare, tillbaks till det område som vi kallade för “Östermalm”, det var där vi åt på Balzambärs igår, tanken var att titta på den Svenska porten, och sen vidare att kika på krut-tornet, tydligen sevärda sevärdheter enligt guideboken, vi tittade och hummade, kanske skulle vi lagt mer kraft på dessa, men vädret var lite för bitigt. Som sig brukligt är, så är krut-tornet placerat vid gamla stadsmuren.

Vi fortsatte gatan vid Rigas längsta hus, ca 200 meter långt, härligheten avslutas med en riktig belöning, på gaveln finns en reklamskylt som är målad på hela fasaden, den visar samtliga stadsvapen där banken Latvijas Krajbanka har kontor. Ibland kan även banker få till reklam som är sevärd 🙂

Jag hade en plan om att vi skulle uppsöka ett mer klassiskt fik i Rika, för det dräller av “moderna” kaffepalats som visserligen har gott fika, men som totalt saknar all charm. Första försöket var att få en fika på Operahuset, de skulle enligt uppgift ha en klassisk miljö, men tyvärr, det var nitlott på det äventyret, för Operahusets café var stängt denna dag.

Vi gick vidare ett bra tag till, men som turister så går man ibland rätt galet, det hela slutade med att vi kikade på The House, fast det gav inte nått vidare intryck, så där vände vi i dörren, det var ju fika vi ville ha.

Sammanfattningsvis gick vi in på Double Coffee Manhattan, det ligger mellan Operahuset och Gamla Stan, trötta i fötterna och sugna på nått matigt gick vi förhoppningsfulla i för att förplägna oss.

Ett gäng välsmorda norrmän skrålade glatt i ena hörnet, vi satte oss ner och fick rätt så fort kontakt med deras gratis wifi, det är nått som finns överallt där vi var i Riga, fritt och gratis wifi. Nåväl, vi glanade genom menyn och beställde lite fika och mungott. Kaffe och blask kom relativt fort, men sen tog det tvärstopp. Nu var det inget avancerat som vi beställde, utan mest sånt som skulle tagit max en ca 10 minuter att få till, även om man hade tagit det riktigt lugnt.

Efter ca 30 minuter kom sen vår mat in, 30 minuter för att få till 3 st crêpes med champinjoner…. servitrisen viskade lite till oss att hon bad innerligt om ursäkt, men det var så att ägaren hade kommit in, och han krävde att han och hans sällskap skulle ha förtur framför alla kunder…. helt uppenbart har denna “chef” helt missförstått sin funktion….

Skall man recensera denna sena mat, så kan den sammanfattas med seg och mycket klumpar med ost som hade stelnat, det var helt enkelt riktigt dåligt, inte värt varken väntan eller pengarna. Det blev inte någon dricks på Double Coffee Manhattan i Riga….

Vi traskade ner om Narvesenbutiken och handlade lite småsaker, sen tillbaks till vårt hotellrum för att ta oss en stödvila innan kvällens övningar. På vägen fick jag syn på en rätt dubbeltydig reklamskylt, allt enligt devisen, köp våra produkter, fast köp dem inte för de är inte bra för hälsan. 🙂

Efter kvällens stödvila hade jag och hustrun bestämt oss för att uppsöka en av gamla stans Indiska Restauranger, det tog oss en hel del letande innan vi kom rätt, för angivna gatuadresser stämmer inte helt med den adress där restaurangen verkligen ligger, det är nått skumt med det hela, vi lyckades inte helt knäcka koden bakom detta. Men vår attackplan var att gå till angivna adressen, sen cirkla runt närliggande kvarter tills vi hittade stället, det brukade fungera bra 🙂

Vi lyckades ta oss fram till Indian Raja, det låg precis i närheten av St Peters’s kyrkan i Rigas gamla stad.

Det kryllade av Svenskar inne på restaurangen, stämningen vad god och gemytlig, vi fick ett bord som vätte in mot ett hörn, så det blev en lite udda utsikt. Men maten den var kalasgod, riktigt lyckad. Jag slog till på en Alo Ghobi, gott gott.

Både jag och min älskade hustru kände att denna dagen varit en mycket bra dag, våra fötter är trötta av allt gående, men vi slutade på topp med mycket god mat, det får man vara nöjd med. Intrycken blir många, så man får sortera bit för bit och bara komma ihåg guldkornen.

Denna dagen tackar nu för sig, vi har en ny dag imorgon, så jag håller här nu, det är dags att vila huvudet mot kudden.

Go’Natt!