Självklart ställer man ju klockan att ringa vida ca 04:30 när det är ett par dagars semester, vad annars, för idag skall jag och älskade hustrun ut på lite äventyr igen. Vi gör så gott vi kan för att få nya intryck, träffa på nya kulturer och helt enkelt fylla på i säcken som gör livet värt att leva.
Den tur som började idag tog oss till Budapest i Ungern. Resan var sedan länge tillbaks bokad, vi hakade på ett erbjudande från Norwegian, så flygresan blev billig. Klart att lite beror på säsongen, men då varken jag eller AC bryr oss så mycket om vädret, vi är inte dem som ligger och pressar på en strand, så har det lixom ingen större betydelse när om året vi åker ut.
Stationen Gävle, 05:15
För att ta oss till Budapest, så klev vi på ett Upptåg ner mot arlanda flygfält, nu bar det sig inte bättre än att det tåget som vi satt på behagade gå sönder strax efter Tierp, det var en dator som pajjade, men vi är vana, allt går inte som det är tänkt. Tåget backade tillbaks till Tierp och vi fick byta till ett nytt tåg. Allt sådär lagom kul en tidig måndag morgon 🙂 Det var en del omuntra miner bland medpassagerarna, många pendlare som tydligt resignerat över tillvaron.
I väntan på nytt tåg i Tierp
Nu gick det ändå rätt fort tills att det nya tåget rullade in, och en stund senare hade vi passerat Uppsala och vidare till Arlanda. En längre promenad vidtog så att vi kom till rätt terminal. Den tidiga morgonen gjorde sig påmind, jag ville mest gå och lägga mig igen.
Julfint på Arlanda
Vi hade bestämt att vi skulle frukostera på Arlanda, och vi hade gott om tid på oss. Min kära hustru hade planerat vår resa så att vi skulle klara lite förseningar. Efter att vi lämpat av väskorna gick vi till Illy och åt en rätt oinspirerad frukost 🙂 Både vi och frukosten var rätt trött kan jag säga. Illy skall vara “Italien inspirerat”, men jag vet inte om jag håller med om det, jag minns Italien som avsevärt mycket mer spännande.
Älskade hustrun på Illy
Genom säkerhetskontrollen, och strax därefter visade det sig att vårt plan skulle bli försenat, fast nu gjorde det inte oss nått nämnvärt, vi var ju i princip framme vid målet, flyget var sista delen av resan. En timme sena lyfte Norwegians plan mot Ungern.
Dags att kliva på flygapparaten
Det var ett strålande flygväder, när vi väl tagit oss över lovikkavanten så var utsikten svårslagen. Ibland när jag tittar ut över molnen, så tänker jag på att jag tillhör en av de första generationer som faktiskt fått möjlighet att se hur molnen ser ut från ovan. 10.000 meter upp över havet, det är långt upp i luften.
Fluff över Europa
Lutade mot varandra somnade vi mot varandra, vilan var väldigt välbehövlig kan jag säga. Vi landade dryga två timmar senare på Ferihegy, väskorna hämtades ut, biljett till shuttlebussen in till stan införskaffades, turistinformationen inspekterades, vi fick med oss en karta som var rätt svårläst, texten var svagt suddig och viktiga platser hade reklamblaffor på sig så det inte gick att se det man letade efter, men som tur var så hade vi flera kartor med oss på resan.
Flygplatsen Ferihegy, Budapest
En trekvart senare blev vi avsläppta på vårt hotell, det är ett fyrstjärnigt spa-hotell, Danubius Resort Helios i Budapest. Vi var redo att utforska en ny stad i ett nytt land!
Hustrun inspekterar hotelentrén
Vi hade fått oss ett prima rum med utsikt över Donau, även om det var lite dimmigt, så ser man utsikten från balkongen.
Utsikt över Donau
Och rummet, inte att förglömma, rum nr 112 skulle bli vårt hem de närmsta dagarna framöver. De hade lite svårt att hitta vår bokning, men det var för att de noterat vår bokning på Anders Gemzell, och då sorterat in oss under förnamnet, så det tog lite tid innan vi blev funna i rullorna.
Rum 112, Danubius Helios, Budapest
Vi hade en plan för kvällen, vi skulle få tag på var sitt Budapest Card, detta för att kunna åka kollektivtrafik och få rabatt på bland annat museer. Middag skulle vi få till, samt att även hitta en Vodafone affär för att köpa ett 3G kontantkort för bredband. Det blev lite rörigt, vi var ju nya i stan, hittade lite illa, men en stor galleria vid Lehel hittade vi, dock löste inte denna galleria något av våra uppdrag.
Lehel Galleria, Budapest
Vi gick vidare i vårt sökande, efter ett tag svängde vi in på ett Indiskt hak, Tandoori, och fick oss lite mat, det var rätt befriat från kryddning, men ändå helt ok, maten här är i det närmsta gratis med våra mått mätt. Middag för två med dricka kostade 3380 Forinter, det blir ca 100 kronor det.
Palak Panir, Tandoori Budapest
Budapestkortet, det fixade vi till med lite kringelikrokar, vi gick ner i tunnelbanan i syfte att köpa kortet, men när vi kom fram till luckan, så sa damen bakom glaset nått obegripligt och bommade igen butiken… En vänlig tjej hjälpte oss i nödens stund, vi fick var sin tunnelbanebiljett av henne så att vi kunde ta oss till nästa station för att där kunna köpa vårt Budapestkort. Vi är evigt tacksamma för denna hjälpen.
På nästa tunnelbanestation lyckades vi få till vårt kort, lyckan var total. Att något så enkelt kan vara så svårt att få till är ibland lite obegripligt 🙂 Nåväl, endast ett uppdrag kvar, vi skulle ha tag på ett kontantkort också, vi tog oss upp på ytan, det skulle ju finnas en Vodafonebutik där i krokarna. Tillslut bestämde vi oss för att ge upp och gå hem, då såg plötsligt min hustru en skylt, det stod Vodafone, Lyckan var total! Vårt sista uppdrag löste sig, det var fest!
Nu lyckades jag självklart snurra till det lite med kartan, så vi kom lite lost innan vi kom åter till hotellet, hustrun var rätt slut vid det här taget efter att ha gått lite drygt 12200 steg, det kan jag lugnt säga att även jag är.
Hustrun är lite trötter
Nu skall jag pilla lite på det nya bredbandet, skall få igång det tänkte jag innan jag somnar.
Imorgon, då skall vi utforska Budapest!
Natti!