Ja då var det lördag igen, och med det bänkade jag och älskade hustrun oss ner i soffan för lite förströelse i form av deltävling 2 av Melodifestivalen, denna gång gick det åstad i Göteborg.
Mycket var sig likt från förra veckan, det jag slogs av var att nästan allt i sändningen gick i nån form av blå nyans, ungefär som om man gjort det till ett utarbetat koncept. Jag vet ju att blå nyanser funkar bäst genom TV’n. För många år sedan var det en Agent 007 film där alla scener gick i en blå ton, förutom en enda scen, man hajade till för att det bröt av så tydligt. Nå, tillbaks till ämnet, först ut var Ulrik Munther, hyfsad låt, men inte helt i min smak.
Top Cats, gammalt välkänt koncept som alltid fungerar, de körde lite rockabilly, de var en av mina favoriter, men sen var det rätt mycket kanon mat, bitvis rätt plågsamt om jag skall vara ärlig.
Så vi hoppar fram en bit, till bidrag nummer 6, David Lindgren rev av en stänkare som hette duga, detta är en låt som har klar vinstchans, jag var inte ett dugg förvånad att den gick direkt vidare till finalen.
Så, vad skall man säga, jag önskar att grund nivån hade varit högre, men man får se det som den underhållning det är och inte krångla till det.
Rätt låtar gick i alla fall vidare det är det viktigaste. David Lindgren och Ulrik Munther, nu hoppas jag bara att Top Cats tar sig vidare från 2:a chansen.
GoKväll!
Håller med, Top Cats var den enda låt värd namnet och dessutom kommer jag ihåg den så här 3 dagar senare
hälsa AC o kram