Jag säger bara; Roger Waters – The Wall, efter det behövs egentligen inget blogginlägg, allt blir helt överflödigt. Jag och älskade hustrun har sett denna konsert tidigare, och jag var oerhört imponerad.
Vi hade lite trubbel med att ta oss till Parken, instruktionerna var inte helt solklara, jag hade det på känn så efter lite letande hittade jag att buss nummer 14 skulle ta oss hela vägen från huvudbangården fram till Parken. Världsvana som vi är så fick vi även lotsa ett par andra Svenskar till rätt buss 🙂 Man hörde många språk på bussen, så det var uppenbart att det var många långväga som skulle till konserten med Roger Waters.
Parken Köpenhamn
Vi klev av och letade oss fram arenan och köpte lite popcorn och läskeblask, det kunde vara gott tänkte vi oss. Nu är det ungefär som på bio, mycket går åt långt innan arrangemanget drar igång, så även för oss.
Parken, före konserten med Roger Waters
Det vi funderade lite på var att många besökare kom bärandes på 5-pack med halvliters öl, som på en rad med ett handtag i mitten. Skulle det bli mycket springande i gångarna under konserten, alla som blev nödiga.. hur skulle detta gå.
Vi satt och filosoferade, åt våra popcorn, läskade på vår blask, arenan fylldes på så sakteliga. På vänster i bild kan man se delar av den mur som är central i konserten, på denna projiceras video under hela konserten, det är en mäktig syn, jag vet inte riktigt hur lång den är, men det är hela arenans bredd upp till läktarna.
Parken, före konserten med Roger Waters
Konserten drog igång, det är ett oerhört slagkraftigt innehåll i The Wall, så mycket politik att man bara blir lycklig, att det fortfarande finns artister som vågar ta ställning, det är snart helt unikt.
Roger Waters, The Wall, Flygande galt
Det är i ord nästan hopplöst att beskriva upplevelsen, bit för bit framförs hela albumet Pink Floyd The Wall, låtar som varit en del av min tonårstid, men jag inser samtidigt att detta nog är sista gången jag får möjlighet att uppleva någon av originalmedlemmarna från Pink Floyd på scen, jag njöt av varje liten bit kan jag säga.
Roger Waters The Wall Köpenhamn
Pausen var lite kaotisk, det är här det märks att Parken har en del övrigt att önska, men man får ta det som det kommer, det bästa med pausen är ändå att det kommer en fortsättning, ännu mer bra musik.
Roger Waters, The Wall, Parken Köpenhamn
Muren som byggts upp under första halvan av konserten var en mäktig projektionsyta, det var knappt så att man hann med i alla svängarna. Det är då man är glad att vi sett konserten tidigare.
Jag ville verkligen inte att detta ögonblick skulle ta slut, men som med allt annat här i världen så hade även denna konsert ett slut, applådtacket ville inte ta slut, men då konserten baseras på ett album, så finns det de låtar som finns, det går inte att göra några extranummer så att säga.
Vi lunkade ut till vår busshållplats, med ännu ett minne rikare. Det skulle ta en stund innan bussen kom, när den väl så gjorde så var det lätt kaotiskt, busschauffören var nog inte på bästa humöret denna dagen. Självklart hittade jag en man att språka med, han var från Nya Zeeland, det fina var att hans hustru och dotter erbjöd mig och hustrun sittplats för att vi varit snälla och guidat dem rätt, dvs så att de skulle komma på rätt buss. Jag hade sett dem tidigare under dagen när de klev på bussen ut till Parken, så jag visste ju vart de skulle 🙂
Sen gick bussen sönder, det tog ett bra tag att fixa, irritationen bland övriga passagerare steg, men vi såg det mest som ännu ett inslag i dagens upplevelse 🙂
Kvällen är sen, jag är mycket nöjd, detta kan jag leva länge på.
Go’Natt!
