Dagen då anledningen till att jag är i New York har äntligen anlänt, det är dags för Expo ’74 i Brooklyn, men för att inte gå händelserna helt i förväg så blir det en kort recension av frukosten, den får bli på engelska då jag gärna vill att sökmotorer skall hitta fram 🙂
The breakfast buffet at Hotel Marriot at Brooklyn bridge is extremely overpriced and crappy, it is as if they have never seen a hotel breakfast ever before, it is also sad to see the staff picking on each other instead of cooperate. I will never ever eat breakfast at Hotel Marriot, I’d rather go to Starbucks… The breakfast at Hotel Marriot gave me a sour taste……
Så, frukosten var ett skämt som kostade ca 25$…. Få absolut bli frulle någon annanstans framöver.
Nå, tillbaks till Expo ’74. Det är en konferens som helt kretsar kring mjukvara tillverkad av ett företag som heter Cycling ’74, bland programmen kan nämnas Max/MSP samt Jitter, alla konferensdeltagare samlades på NY Polytech för en gemensam start.
Dagen bestod mycket av föredrag, intressanta föreläsningar och workshops, det är mycket som man skall ta in på kort tid.
En av de riktigt bra insikterna under förmiddagens pass är att en programvara inte behöver vara enkel att förstå, men däremot måste den vara enkel att lära sig. Dokumentation i all sin ära, men är inte dokumentationen begriplig samt lätt att tillgodogöra sig så är den helt utan nytta.
Fram emot lunch gick alla deltagarna över till grannhuset på NYU Polytech, det var dags för lunch. I ett stort ställ fanns lunchpåsar, tre olika varianter för att passa in till alla smaker. Man är inte direkt van vid lunchpåse så det blev ett spännande inslag 🙂
Nyfiken på vad som var i? Tja, det var wraps, äpple, chips och kakor…. Det där med chips och kakor kändes inte helt klockrent, men man får ta seden dit den kommer 🙂
Så efter avklarad lunch så körde eftermiddagspasset igång igen, mer föreläsare, mer intryck. Det blev tre presentationer av Mattijs Kneppers, Suzanne Thorpe och Jeremy Bailey. Alla i var sin ände av verkligheten, fantastiskt vad man kan åstadkomma med en och samma programvara. Jag är helt klart imponerad.
Sena eftermiddagens workshop bestod av en genomgång av Nick Rothwell kring Clojure, en LISP implementation, skall inte gå in på detaljer, men det var mycket givande. Framförallt ger det intryck som går att använda när man i framtiden skall lägga ihop 2+2 och få det till 5.
Jag och min kollega var klara för dagen, det skulle bli lite kvällsevent i form av konsert där musiken skapats med Max/MSP, men vi hoppade över detta event. Istället tog vi oss en sväng till Nanatori för att få oss lite god Japans mat. Jag slog till på en veg Bento-box, riktigt gott, hög kvalité, här var det inget slarv kan jag säga. Tyvärr ingen bild på den goda maten, men så kan det bli ibland 🙂
Det skall bli skönt att få sova lite nu, jag är ännu inte riktigt i fas med dygnet och näsan rinner som en sämre kran…
Go’Natt!