Gemzell's sandlåda

Idag var det dags för en milstolpe i mitt liv, jag hade det på känn redan tidigt på dagen, nu skulle det bli en makalös upplevelse, denna kväll var det inbokat konsert med ingen mindre än M.A. Numminen. Arenan var Maxim, dvs den byggnad som tidigare var den södra stationen i Gävle. För länge sedan, fram till 1933 hade Gävle två stationen, en på norra sidan av Gavleån och en på södra sidan av Gavleån.

I huset inryms numera Maxim, en arena för konserter och nöje, och det var här M.A. Numminen klev upp på scenen vid klockan 20:00. Stämningen i lokalen var god, några var lite småberusade men ändå inte så illa störande. M.A. tog ned dem med en van han till en lugn nivå, imponerande .

M.A. Numminen, Maxim Gävle

Vi fick åka med på en resa genom finska svårmodet sett ur tangons synvinkel, hans säregna musikstil, ett signum som inte går att ta miste på återfanns i varje låt. Ibland undrar jag om han driver med oss, hur mycket är allvar, hur mycket är genialitet och hur mycket är genialitet, jag har ingen aning, enda jag vet är att det är en fantastisk upplevelse.

M.A. Numminen, Maxim Gävle

Mellan låtarna kom alltid ett tack i form av “Tack Människor”, vilken underbar fras, Tack Människor. Numminens vapendragare Pedro Hietanen takterade dragspel och klaviatur, dock saknade Pedro en riktig flygel och fick hålla sig till en liten synt, för oss som lyssnade märktes ingen skillnad, men det kom upp som ämne vid ett flertal tillfällen under konsertens gång. Pedro var även duktigt förkyld, fast när det nu är proffs på scenen så löstes även det.

Då de “bara” var en duo denna kväll, så blev det tyvärr inga av M.A.’s mer rockiga låtar, det blir lite svårt att få till det på bara två personer, men vad gör väl det, vi fick höra klassiker som “Katten också”, “Jag har sett fröken Ellen i badet” och självklart hans tolkning av “Som en gummiboll”. Den senare var för övrigt lill-babs först med att sjunga i Sverige (1961). Men Numminens tolkning är helt obetalbar.

M.A. Numminen, Maxim Gävle

I ett intensivt nummer spelades det visp på telefonkatalog, självklart följt av en mustig berättelse om hur den tekniken kom till. I andra nummer kom banjon fram, en rätt säregen spelstil presenterades, lite udda, men det fungerar ju så bra.

Efter att konserten inklusive extranummer var avklarade berättade M.A. att denna konserten varat över 30 minuter längre än vad det brukar ta, stämningen var god, likaså samspelet mellan scen och salong, det är grunden för en makalös upplevelse!

Sinnet är nu fyllt med ytterligare ett minne, ett oförglömligt sådant, en barndomshjälte som jag bara hört på radio och skiva finns nu på riktigt!

Go’kväll!

En hysterisk dag, långa möten, men samtidigt givande, och så lite god lunch på Lotus! Jag börjar mer och mer inse att jag är en enorm vanemänniska, variationen på det jag gör är rätt begränsad, känns som om livet består av en massa små repriser…

Något försenad kom jag hem till min snörvlande hustru, hon hade knappt fått sova nått den gångna natten, och inget under dagen heller, jag tyckte riktigt synd om henne. Men vad jag förstått så är det många arbetsplatser landet runt som är som rena sanatorier, det hostas och snörvlas lite här och där.

Fullmåne över Brynäs

Det är rätt friskt ute nu, fullmåne och stjärnklart borgar för kalla dagar och nätter, så är det verkligen, det är inte ett mygg så långt ögat ser, därav fina uttrycket “myggfritt” 🙂 Efter min lilla reflektion av vädret så hoppade jag in i bilen och begav mig till affären, det var lite saker som jag behövde för att klara av att laga mat till kvällen. Hustrun skulle få fransk fiskgratäng med kokt potatis, ett tag funderade jag på att göra lite skirat smör, men det behövdes inte enligt hustrun.

Och så dagens stora begivenhet, min fader Sven fyller 81 år idag, det är en aktningsvärd ålder, men han är still going strong! Jag hade tyvärr ingen möjlighet att åka ner till Skåne denna gången, men i sinnet var jag och hustrun på plats!

Dagen är nu slut, hustrun är utslagen, vi hoppas att natten blir lugn med god sömn och fina drömmar.

Go’natt!

Efter genomgången hälsokoll för ett tag sedan, med klämning på diverse ställen, och en liten extra koll inför förnyandet av mitt körkort så var det idag dags för mig att göra sista åtgärden, nämligen fotografering och signatur. Att jag byter körkort beror enbart på att jag har ett par tyngre behörigheter, för att få behålla dessa skall man genomgå en kontroll innan man fyllt 45 år.

Så här i Gävle så beger man sig till Trafikverket, de ligger i IT-Huset längst upp på kyrkogatan. Entrén är inte så lockande, men genom dessa dörrar har många körkortsaspiranter gått för att skriva teoriprov, en del har säkert fått lämna med glädje, andra har fått komma tillbaks för att prova igen. För min del så var det inte så allvarligt denna dagen.

IT-Huset Gävle

Upp för trappan 1 våning, och så hittar man Trafikverkets hytt för förarprov, där inne möts man av trevlig personal, nu hade jag tur som kom när det inte var någon annan verksamhet på gång, så jag blev omgående hänvisad till nästa anhalt..

Trafikverket, Gävle

.. som då är en blå kiosk, helt enkelt en helt automatiserad fotoautomat. Nykammad, rakad och fin klev jag då in i maskinen.

Fotoautomat, Trafikverket Gävle

Och så här går det hela till, man sätter sig ner på stolen, justerar den så att ögonen kommer i höjd med kameran, det finns fina passmärken man kan hålla sig till. Sen knappar man in sitt personnummer på skärmen, bra är då om man kan detta nummer, följt av ett enkelt klick på “OK”, ännu så länge verkar detta hanterligt.

Fotoautomat, Trafikverket Gävle

Sen tas då 3 bilder i lugn takt, allt blir av förklarliga skäl inte bildskönt, men det har inte så stor betydelse i sammanhanget, det är dock bara ett körkort vi talar om. Fast bilderna ser misstänkt snarlika mot mitt befintliga körkort, så jag undrar lite över vitsen med att ta nya kort, jaja, vi får ta det som det kommer.

Bildsköne Gemzell

“Bildsköne”, det åsyftar epitetet på en av Sveriges mer kända dynamitarder, Bildsköne Bengtsson, tycker det är ett skoj artistnamn, nåväl, åter till ämnet, efter att de tre bilderna tagits så presenteras en skärm med de tre bilderna. Under bilden så visas en exempelbild, och så uppmanas man att; “Tryck på den bils som bäst överenstämmer med exempelbilden.”

Ingen av mina bilder såg ens i närheten ut som fruntimret på exemplet, visste inte hur jag skulle förhålla mig till det hela, så jag chansade och tog bilden till vänster 🙂

Nytt körkort på gång!

Och därmed var jobbet i kiosken färdig, nästa steg blev att legitimera mig samt skriva min signatur på ett papper, så var allt klart, jag kunde i lugn och ro gå på lunch, om några dagar kommer ett REK till brevlådan med mitt nya körkort.

Det enda jag tycker är lite konstigt, det är att körkortet inte innehåller nån som helst digital information som jag kan använda för att legitimera mig, detta hade varit bra för att slippa massa andra kort i plånboken, det hade varit en befrielse att få använda mitt körkort för att få bonus på ICA, Coop, IKEA, SAS och allt annat som fyller plånboken helt i onödan. Men det kanske tillhör framtiden, vi får se vad som sker.

Häpp!