Ny dag, vi åt frukost på hotellet, sov som en stock efter gårdagen. Vi kom in på slutklämmen av frukosten, men det gick bra ändå. Världsvana som vi nu är så åkte vi över till Buda sidan av Donau, vårt mål var att åka upp med bergbanan upp för berget och avnjuta utsikten vid slottet.
Hustrun i bergbanan i Buda
Väl uppe på berget var jag mycket glad att vi inhandlade en ny mössa igår, för det friskade i rejält idag, flaggorna vajade i blåsten.
Vy över Pest
Nå, vi hade ju tänkt oss att vi skulle fixa lite när vi var på toppen, så jag och hustrun slank in på ett café, men det slutade med att vi åt lunch istället, nu var tyvärr inte maten i proportion till prislappen, det var inte enbart bra, eftersmaken i gommen var lite fadd på nått sätt, tror inte jag vill äta där fler gånger. På entrédörren fanns utmärkelser, undrar om de var relevanta.
Hustrun spisar lunch
För att trösta oss efter upplevelsen så uppsökte vi ett mer rejält kondis, jag slog till på en Sachertårta, det var andra grejer det, det stod nu helt klart för mig att fika-kulturen vuxit sig stark för att den lagade maten är lite sisådär 🙂
Kaffe och Sachertårta
Vi vandrade vidare på höjden, mot Mattias Kyrkan, inträde betalades, och vi gick in för att titta på arkitekturen. Utsidan är magnifik!
Mattias Kyrkan, Budapest
Inne i kyrkan var det lugnt, stillsamt för att inte säga rätt mörkt. Allt glasmålningar stoppar effektivt ljus utifrån att komma in i huset, det var bara koret som var upplyst, resten var rätt dunkelt.
Koret, Mattias Kyrkan, Budapest
Jag fick göra dagens goda gärning, en turist från Sydamerika hade glömt ta med sig sin forint-plånbok, så jag växlade lite euro till forinter så att han kunde ta sig in i kyrkan, vi språkades vid lite, det var trevligt.
Hustrun och jag gick vidare på vår upptäcktsfärd, inne i berget finns det hemligheter, en av dessa är ett sjukhus samt atomskyddsrum som varit hemligstämplat fram till 2002, men som numera är öppet för allmänheten att besöka. Detta kunde vi inte motstå! Siktet var ställt, nu skulle vi bara ta oss dit. En lång trappa ledde oss ner ett par meter, jag såg lite skumma sprickor och glipor, men hoppades att trappan skulle hålla.
Hustrun på väg ner för trappan
Strax senare var vi framme, ingången ser väldigt publik ut numera, men var väl dold under växtlighet som sedermera tagits bort. Hela anläggningen har en väldigt bra hemsida som man kan titta på.
Sjukhuset i berget, Budapest
Det vi fick se inne i berget var ett fullt uppbyggt sjukhus med allt från operationssalar till vårdavdelningar, nyare delar var skyddsrum starka nog att stå emot ett atomanfall, eller åtminstone trodde man det när anläggningen byggdes. Det fanns även anslutande gångar in i det andra milslånga tunnelsystemet som ligger inne i berget, även det kan man bitvis besöka, dock får det för vår del bli ett besök där vid nästa besök till Budapest.
Vi fick en bra rundtur av engelskspråkig guide, han var lite förkyld och hade lite lustigt uttal, men han pratade lugnt och långsamt som gjorde det hela fullt begripligt.
Sjukhuset i berget, Budapest
Vi var trötta i benen efter allt gående, så vi bestämde oss för att bege oss åter till centrum för att äta lite middag, så åter till bergbanan och med bussen över till vår sida av Donau igen.
En tapper hjältinna i bergbanan, Budapest
Vi hade tröttnat på all dålig mat, så vi bestämde oss för att äta middag på Central Café, även om vi egentligen inte brukar besöka ett matställer mer än en gång, allt för att få prova så mycket som möjligt, så ville vi verkligen ha ett säkert kort för att få god mat.
Central Cafe Budapest
Maten den var underbar, verkligen högklassig, jag slog till på en svampfylld ravioli med basilika/senaps skum, hustrun tog en lammlägg med bönor och ångade morötter, allt spolades ner med winecooler och ett par öl. Hela kalaset gick på ca 300 svenska kronor, för oss är det billigt, men ack så gott. Vi lämnade rikligt med driks för att visa vår uppskattning.
Svampfylld Ravioli
Efter maten bad vi om att få hjälp med att få en taxi beställd, för vi var trötta i kroppen, ville mest tillbaks till hotellet, och så hade vi inte åkt taxi här i stan, så även det skulle bli ett äventyr för oss 🙂
Lammlägg på bönbädd och ångade morötter
Hustrun hade inbokat bad och massage denna kvällen, så jag fick rå mig själv på rummet medan hustrun roade sig kungligt. Jag passade på att jobba lite och att ta mig en stödvila innan vi begav oss tillsammans ner till hotellbaren för lite drinkar. Anne Catrine var mycket nöjd efter knådningen, det hade gjort susen för rygg och länd.
AC med en winecooler
Själv är jag rätt trött denna kväll vilket enklast kan illustreras med denna enkla bild, det tar på krafterna att ha semester 🙂
En lite trött herre
Slut för idag!