Mycket kommunikation görs genom telefonapparaten, det är ofta inget problem att starta samtalet, vanligtvis kretsar det kring rätt basala ting som att identifiera sig själv, dvs berätta vem man är, och detta kompletteras med någon form av ärende. Så långt brukar allt rulla på bra tycker jag.
Efter att inledningen är avklarade brukar det ofta tillstöta lite artighetsfraser, gärna om vädret, helgen, jobbet, familj etc, därefter avklaras ärendet på ett eller annat sätt. Sen blir det mycket svårare, för när samtalet skall avslutas så finns det inte alla gånger en självklar mall för hur detta skall skötas.
Ost & Broccoli Paj
Många gånger ordnar det sig enkelt med ett -“Tack för hjälpen, hej då, ses sen” eller nått kort i den stilen, men sen är det alla de fallen då båda samtalsparterna inte riktigt kommer överens om hur samtalet skall klaras av. Det blir gärna lite mummel, lite “kanoners”, kanske “hälsa gott till NN”, och så kan det falla sig så illa att den ena samtalsparten är “färdig” med samtalet, men motparten ändå fortsätter, då är det bara att spela med ett tag, sen skylla på att bussen kommer eller nått slikt.
Kollega Bruno
Det finns även en helt annan typ av samtal, det gäller framförallt när jag pratar med folk från andra länder, då blir det helt plötsligt extra krångligt, för vi har så skiftande kulturella preferenser om hur ett korrekt samtal skall gå till. Amerikaner frågar i tid och otid om “how do you do”, fast de vill verkligen inte höra om min fulla sjukdomshistorik, däremot har vi Svenskar en tendens att gärna berätta fullt ut om senaste rektoskopin om nån frågar “hur mår du”. Det är helt enkelt lite trickigt att avsluta ett telefonsamtal ibland.
Kvällsmacka
Ett samtal som jag alltid ser framemot, det är mina samtal med min älskade hustru, även om det alltför ofta blir via telefon, så är det så underbart att höra hennes röst, den värmer gott, så medan du funderar på hur du gör när du avslutar ett telefonsamtal, så tar jag och ringer till min söta hustru.
Ses imorgon!