Jo, vi tar väl vid där jag slutade igår, det hotell som vi bokat före resan hade nån form av överbokning, så alla gäster som stod i lobbyn när vi kom dit blev slussade till helt andra hotell, så även vi. Sent omsider kom vi fram till Grand Royal.
Grand Royale – London
Hotellet är helt ok, det är ett gammalt hotell där det finns mängder med snidad dekor och stora magnifika takmålningar. Sen skall villigt erkännas att rummet vi har är trångt och badrummet överdesignat till gränsen till svåranvänt på sina stället. Men på det hela taget är detta hotell helt ok. Vi fick gratis frukost på hotellet i morse, detta för allt strul med vår bokning. Allt var bra, men jag hade aldrig betalt 12£ för frukost, speciellt inte när samma sak erbjuds för en styver runt kvarteret.
Takmålning på hotellet
Efter frukost utforskade vi gemensamt det här med kollektivtrafikens vidunderlighet i London. De har infört ett system som heter “Oyster Card“, det är i princip samma system som används på Skånetrafiken och Östgötatrafiken. Vi laddade våra kort med 1 vecka buss och tunnelbana i innerstaden zon 1+2. Sen begav vi oss ut på äventyr ner mot Tower Bridge. Först på vägen passerade vi HMS Belfast. Detta skepp är numera ett museum.
HMS Belfast
Strax därefter tornade mästerverket Tower Bridge upp sig.
Tower Bridge
Vi passade på att besöka byggnadens publika delar, längst upp finns två gångbroar, dessa användes för att säkerställa att det alltid gick att gå över Themsen oavsett läge på klaffbron.
Inne i ena gångbron, Tower Bridge
Sen fortsatte turen ner i ena brofästet, där fanns hela maskineriet för att generera kraft till broöppningarna, Bron öppnas i snitt 3 gånger om dagen, året om.
Ena pumpen – Tower Bridge
Detta ångdrivna maskineri var i drift fram till 1974, då byttes merparten ut mot modern hydraulik.
Efter en snabb lunch, så gick vi upp till Trafalgar Square, där finns National Gallery. Det är fri entré, och innehållet är helt makalöst. Vi inriktade oss på de riktiga godbitarna, Michelangelo, Rembrandt och sen även min absoluta favorit som slår de övriga med hästlängder. Jan Van Eyke.
Jan Van Eyke – Makarna Arnolfinis trolovning
Bara kolla detaljerna i spegeln på väggen, makalöst! Och denna målning är gjort 1434.
Detalj i Spegeln, Jan Van Eyke – Makarna Arnolfinis trolovning
Fötterna är trötta, men på vägen tillbaks till hotellet så såg jag en affisch i tunnelbanan, så väldigt träffsäkert gjort.
Se inte rakt genom mig!
Kvällens middag, den får ett eget inlägg, fast det blir först imorgon, för nu är klockan mycket!
Tjingeling!
