Gemzell

Feb 192013
 

En halvt hysterisk dag då jag flängt runt med tåg för att komma fram till morgondagens arbete, men vi tar det hela från början, det är enklast så. Upp och hoppa, lite snabb snöskottning för att sen bli skjutsad av älskade hustrun ner till jobbet. Tömma väskor och fylla dem igen inför dagens kommande äventyr.

Snabbt på med mina Icebug för att traska ner på vinterhala trottoarer till mina favoriter på Folktandvården, jag är så glad att de tar hand om mina små tänder där, egentligen borde jag ge dem en tårta för att visa min uppskattning.

Folktandvården, Slottstorget i Gävle

Folktandvården, Slottstorget i Gävle

Nåväl, med lagad tand kunde jag fortsätta med lite kontorsarbete, granska lite handlingar och beställa ihop material till ett kommande projekt. In med lunchen i kakinkastet och sen var det dags att släpa packningen ner till stationen för att åka lite tåg. Från spår 1 skulle jag ta mig första delen av resan norrut mot Sundsvall.

Järnvägstationen i Gävle

Järnvägstationen i Gävle

I Sundsvall fick jag mig en liten pratstund med en som jobbade med att hålla fint på perrongen, tydligen har det varit mycket problem med tågen från Sundsvall denna vinter, mycket som fått ersättas med buss, men jag såg tydligt att det tåg som skulle ta mig vidare stod inne, så jag hade goda förhoppningar om att detta nog skulle lösa sig denna dag.

Det var faktiskt riktigt skönt med en bensträckare i Sundsvall, för tåget mellan Gävle och Sundsvall var ett X3000, det är ett riktigt skittåg, det kränger och skakar så det är i princip helt omöjligt att få något vettigt gjort. Titt som tätt missar man tangenterna på datorn, musen den går dit den vill… *grrr*  det är så man blir upprörd över vilket skit som SJ köper in.

Norrtåg mot Östersund, Sundsvall station

Norrtåg mot Östersund, Sundsvall station

Det var för mig premiär med att åka Norrtåg, fast det var ju egentligen bara samma sak som ett helt vanligt lokaltåg, samma sort som Upptåget kör med, så allt kändes bekant.

Jag svischade genom landskapet bit för bit, och någon timme senare passerade jag Brunfo, så det närmade sig slutmålet. Efter en del funderande kom jag på att mitt tåg skulle gå vidare från Östersund C till nått som heter Östersund V, det var tydligen en station som ligger ca 500 meter väster om Östersund C, perfekt tänkte jag, för då skulle det vara närmare för mig till nattens vila.

Jag var helt säker på att konduktören inte skulle anmärka om att jag åkte 500 meter längre än vad biljetten egentligen täckte in. Eller så gjorde den det, svårt att avgöra om jag skall vara helt ärlig.

Norrtåg, passerade Brunflo i Jämtland

Norrtåg, passerade Brunflo i Jämtland

Väl framme i Östersund släpade jag min packning de få kvarteren upp till Hotell Zäta, en för mig ny upplevelse, ett lite mindre hotell med precis lagom standar för att passa min smak. Portiern var mycket hjälpsam och trevlig, sånt uppskattas mycket.

Hotel Zäta, Östersund

Hotel Zäta, Östersund

Jag fick min nyckel och gick de få stegen bort till rum nummer 23 som skulle bli platsen för min nattvila.

Hotell Zäta, Östersund

Hotell Zäta, Östersund

Rum nummer 23 var lite tight, men helt ok för mina behov, jag skall ju bara sova så att säga, så jag är nöjd och glad. Undras just om inte dessa lokaler en gång i tiden varit någon form av sjukhus eller så, jag får de vibbarna.

Hotell Zäta, Östersund, Rum 23

Hotell Zäta, Östersund, Rum 23

Hungern började göra sig lite påmind, så jag gick ut och tog mig en vegburgare på McDonalds, den låg nära och jag hade ingen större lust att sätta mig på en restaurang, kan bli så ibland. Även på McDonalds här i Östersund var personalen fantastiskt trevlig och charmig, det verkar vara ett genomgående tema här i staden, att verkligen välkomna folk.

När jag var på väg tillbaks till Hotell Zäta så slog det mig att biografen låg precis mittemot hotellet, så varför inte slå till med ett litet biobesök?

Biostaden, Östersund

Biostaden, Östersund

Sagt och gjort, det blev en biljett till “A good day to Die Hard”, en actionrulle med Bruce Willis. Jag hade inte så höga förväntningar men tänkte att det kunde vara lite trevligt ändå.

I väntan på att bion skulle börja så passade jag på att prata lite med min älskade hustru, det är så härligt att prata med henne, och nu på senare tid har vi mer och mer börjat använda oss av Skype, så det blir även videosamtal, fungerar riktigt bra. Snart kan man dumpa den gamla telefontekniken till förmån för rent IP-baserad kommunikation.

A god day to Die Hard

A god day to Die Hard

Filmen var väl sisådär, men kan säga som så att en riktig actionfilme skall innehålla: Våld, Sex och Raserande av stora byggnader. “A good day to Die Hard”, innehåller ett par rejäla biljakter med massor av kraschade bilar, en hel del prima meninglöst våld, partiellt raserande av stora byggnader, men inge sex…

En stund förströelse kan man säga, men inget att springa benen efter sig för.

En lång dag är nu till ända, jag skall ta och vila huvudet mot kudden för att få mig en god natts sömn, för imorgon är en ny dag med nya utmaningar.

Go’Natt!

Feb 182013
 

Då skall vi se, jag är väldigt förtjust i Etiopisk mat, detta beror mycket på att jag fått lära mig sen barnsben att äta denna fantastiska mat. Tyvärr är det inte så enkelt som man skulle vilja att få tag på den Etiopiska maten i Sverige, men några ljusglimtar har dykt upp under se senare åren.

Så jag har lagt en del krut på att försöka lära mig att själv laga Etiopisk mat hemmavid, självklart med en hel del misslyckanden längs vägen, men nu känner jag mig redo för att berätta lite hur jag gör för att laga basen i det Etiopiska köket, nämligen Injera. Injera är som ett svampliknande syrligt bröd, det liknar nog inget annat som jag ätit, en del tycker konsistensen är lite skum, andra gillar det skarpt. Den syrliga smaken i Injera gifter sig väldigt bra tillsammans med kryddstarka rätter, så Injera behöver tillbehör för att fullt ut komma till sin rätt.

Första stötestenen är att få tag på huvudingrediensen, ett mjöl gjort på Teff. Jag har provat en del olika alternativ till Teff men resultatet blir ändå lite för långt bort från originalet. På Coop kan man numera få tag på Teff, det är då Jytte Mjöl som tillverkar detta. Finns det inte på din lokala Coop affär så be dem beställa hem det, för sen årsskiftet 2013 finns Teff på Coop’s centrallager. Det fina med Teff är att det även är helt glutenfritt.

Nåväl, då kör vi igång, först skall man göra en surdeg, detta är grunden som sedan används till själva smeten som man tillagar Injera bröden av.

Till surdegen behöver du följande:

  • 1 3/4 dl vatten, gärna ca 25-30 grader varmt för att få igång jäsningen fort.
  • 1 1/4 dl Teffmjöl
  • En nypa med färsk jäst, typ bit stor som en sockerbit
Jäst och Teff

Jäst och Teff

Dag 1 – Starta surdegen:

Jag började detta projektet på en Söndag kväll med planen att grädda Injera på Lördagen efter.

Tag fram en liten bunke eller liknande, lös upp jästen i vattnet, och rör sen ner mjölet. Det är viktigt att röra allt detta till en slät smet som är helt fri från klumpar.

Injera - Dag 1

Injera – Dag 1

Jag brukar sen täcka bunken med en bakhandduk så att det får jäsa ifred under 48 timmar, det är bra om du hittar någon plats som håller rumstemperatur, 20-22 grader, så att jäsningen kommer igång. Jag ställer min bunke på golvet, för där värmer golvvärmen fint.

Dag 2 – Rast & Vila:

Måndag, gör ingenting alls, detta är en lugn dag. Börjar det lukta lite funky så är det helt ok, det kommer att bli värre 🙂

Dag 3 – Mata surdegen:

Tisdag kväll, två dygn har gått sen vi startade, när jag kom hem från jobbet så möttes jag av en lite udda doft :-), så nu börjar det roliga. I princip är det mäsk man håller på att göra. Jästen rapar koldioxid, vilket ger massa härliga småbubblor, och pinkar alkohol, så det skall dofta typ en mix mellan jäst, gräs och alkohol.

Jästen i bunken är hungrig och ropar efter mer mat, så idag skall vi mata jästen med lite mera Teff. Rör ordenligt ner:

  • 3/4 dl Teffmjöl
  • 1 1/4 dl vatten, gärna ca 30 grader varmt så att inte jäsningen stannar av.
Injera före matningen - Dag 3

Injera före matningen – Dag 3

Det är viktigt att vispa om ordentligt så att inga klumpar finns kvar i smeten, så slätt som möjligt så att säga.

Injera efter matningen - Dag 3

Injera efter matningen – Dag 3

Täck nu bunken med en ny bakhandduk igen, låt härligheten stå orörd i 2 dygn till.

Dag 4 – Rast och Vila:

Onsdag, gör ingenting alls, detta är ännu en lugn dag, jag passade på att skotta lite snö på kvällen för omväxlings skull, det är ju ändå vinter så att säga.

Dag 5 – Mata surdegen:

Torsdag kväll, ännu en dag då surdegen skall matas. Om allt gått bra skall härligheten nu ha börjat att skikta sig svagt, fuktig uppå och lite fastare i botten, men då är allt bra så att säga. Jag kan även avslöja att det är en viss “arom” kring surdegen vid det här laget.

Injera före matning av surdegen - Dag 5

Injera före matning av surdegen – Dag 5

Det är samma saker som skall ner i surdegen idag som under Dag 3, dvs:

  • 1½ dl Teffmjöl
  • 2½ dl vatten, gärna ca 30 grader varmt så att inte jäsningen stannar av.

Häll ner, vispa om och se till att surdegen är slät, alltså inga klumpar. Jag riktigt njuter av alla de små fina bubblorna, det är ett tecken på att allt är bra med surdegen, precis så skall det vara.

Injera efter matning av surdegen - Dag 5

Injera efter matning av surdegen – Dag 5

Täck återigen bunken med en handduk och ställ på ett lagom varmt ställe.

Om man nu skulle vilja göra injera redan i detta skede så går det bra, men låt surdegen stå stilla i minst 4-6 timmar innan man kör igång med det, jag vill gärna vänta ännu längre, då det ger bättre bubblor i slutresultatet, samt att syrligheten blir ännu bättre. Så jag väntar ytterligare ett dygn innan jag gör nästa steg.

Dag 6 – Mata surdegen

Fredag sen kväll, mata surdegen ännu en gång, samma procedur som förra gången, rör helt slätt ner följande:

  • 3/4 dl Teffmjöl
  • 1 1/4 dl vatten, gärna ca 30 grader varmt så att inte jäsningen stannar av.

Lägg över handduken över bunken och ställ undan för natten.

Dag 7 – Sätta smeten på slutjäsning:

Lördag kväll, nu skall vi sätta igång med att förbereda smeten som senare skall gräddas till färdig Injera

Surdegen som de senaste dagarna fått gotta till sig räcker till en laddning med ca 30 Injera,

Surdegen till Injera är klar - Morgon Dag 7

Surdegen till Injera är klar – Morgon Dag 7

Rör försiktigt om surdegen.

Ta fram en större bunke och gör följande ingredienser redo.

  • 5½ dl av surdegen (Borde vara nästan hela surdegen)
  • 12 dl vatten, gärna 25-30 grader, det skyndar på jäsningen
  • 10 dl Teffmjöl
Dags att sätta igång slutjäsning av Injera - Dag 7

Dags att sätta igång slutjäsning av Injera – Dag 7

Häll i vattnet i bunke, sen surdegen, rör ut ordentligt surdegen riktigt ordenligt, sen i med teff-mjölet, rör ut även detta ordenligt så att smeten är helt slät. Konsistensen skall vara ungefär som pannkakssmet. Justera konsistensen så att den blir ungefär så.

Injera smeten är nu klar för slutjäsning - Dag 7

Injera smeten är nu klar för slutjäsning – Dag 7

Sen blir det lite tid till fria aktiviteter, för bunken skall täckas med en bakhandduk och skall få stå i fred minst ca 4-5 timmar timmar. Härligheten skall få jäsa i lugn och ro, det kommer att vara rätt mycket aktivitet i bunken nu, så skall det vara. Jag lät min smet stå över natten vilket egentligen är i längsta laget.

Dag 8 – Grädda Injera:

Söndag, nu är det dags, vi skall ha i lite salt i smeten, så rör försiktigt ner:

  • 3/4 tesked salt

Det är viktigt att man rör riktigt riktigt försiktigt, för nu vill vi behålla så mycket som möjligt av alla de små fina bubblorna som jästen har arbetat upp under natten.

Smeten till Injera är nu färdig för att börja gräddas - Dag 8

Smeten till Injera är nu färdig för att börja gräddas – Dag 8

Anledningen till att saltet inte blandas ner i smeten förrän absolut sist är att saltet har en dämpande verkan på jäsningen. Väntar man med saltet så får man en mycket mer aktiv jäsning, vilket ger mer bubblor, precis det som man vill komma åt.

Läs gärna mer om saltets betydelse för jäsningsprocessen på: http://www.wildyeastblog.com/2011/03/16/worth-its-salt/

Grädda Injera:

Nu kör vi, jag har en teflonbelagd stekpanna som jag endast använder till att grädda Injera, detta för att vara helt säker på att pannan är hel i teflonet. Är det sprickor eller ojämnheter så kommer man garanterat att få problem.

Värm upp pannan till ca 4-5 på spisen, använd inget smör eller olja, det skall vara en torr panna och inget annat. Ringla ner knappt 1 dl av injera smeten, se till att det blir ett jämt lager, vicka runt lite på pannan så går det bättre. Man har inte så mycket tid på sig att göra detta då det är en tunn smet som snabbt börjar grädda.

Gräddning av Injera i stekpannan

Gräddning av Injera i stekpannan

Efter en stund bildas de små fina “ögonen” i smeten, ytan börjar så sakteliga att torka till, det tar någon minut.

Gräddning av Injera i stekpannan

Gräddning av Injera i stekpannan

Så fort ytan slutat vara fuktig så lägger man på ett lock, det skall vara lite på glänt, detta gör man för att inte härligheten skall torka ut helt under gräddningen samt att det även ger en lite blankare yta.

Gräddning av Injera i stekpannan

Gräddning av Injera i stekpannan

Det tar ett par minuter innan locket skall av igen, då skall kanterna på injeran ha börjat korva sig lite. Skaka på pannan och Injeran kommer att åka runt. Gör den inte det så peta lite försiktigt i kanterna, låt injeran ligga kvar en liten stund innan du lägger upp den på en sval och torr yta.

Gräddning av Injera i stekpannan

Gräddning av Injera i stekpannan

För att hålla stekpannan ren mellan gräddningarna brukar jag torka av pannan med lite hushållspapper.

Det jag brukar göra är att lägga ut ett par kökshanddukar på köksbordet, där får mina injera ligga och svalna. Flytta runt dem lite då och då så att fukten från handdukarna får dunsta bort.

Gräddning av Injera i stekpannan

Gräddning av Injera i stekpannan

Efterhand som mina Injera svalnat helt så staplar jag dem på en tallrik som är insvept med en handduk, detta gör att fukt får stanna kvar och mina injera inte torkar ut helt.

Nu skall man vara medveten om att det kommer att bli en del injera som inte blir bra, det beror oftast på att pannan inte är varm samt att man tar för mycket smet i pannan. De första exemplaren som jag gör brukar tyvärr hamna i komposten, men det får man ta.

Lycka till med din gräddning av Injera!

Feb 142013
 

Det var ett tag sedan jag lämnade en uppdatering om läget på Maskinistgården, eller vad det nya huset numera heter. Men så här såg det ut idag, det tar sig bit för bit.

Maskinistgården på Brynäs - Gävle

Maskinistgården på Brynäs – Gävle

Vintern har än så länge varit rätt karg, men ändå har arbetarna kämpat på. Nu är i princip alla hål för dörrar och fönster inplastade så att det blir någorlunda uthärdligt inomhus, fast egentligen tror jag det handlar om att hålla snön borta 🙂

Hej Hopp!

Feb 142013
 

Min vana trogen gick jag till folktandvården för att få mina tänder ompysslade, men det slutade med en rätt avancerad röntgenbild.

Lite kort så ser jag till att få en koll på tändernas status en gång i halvåret, detta för att inte få för stora problem när något väl händer, det känns för mig som ett lagom intervall. Men idag så hittade tandläkaren nått som inte visat sig innan, en liten visdomstand som satt på tvären bak i käken, där skall den ju inte vara.

Röntgenbild av visdomstand

Röntgenbild av visdomstand

Efter lite klämmande och tryckande så kom tandläkaren fram till att det nog vore bra med en annan typ av röntgenbild än vad som är brukligt, så jag fick gå till ett angränsande rum, stoppa in huvudet i en maskin som roterade runt mitt huvud och vips så kom det ut en betydligt mer avancerad röntgenbild än vad jag är van vid att se.

För bakom min bakersta kindtand där satt den, en visdomstand på tvären 🙂

Röntgenbild av visdomstand

Röntgenbild av visdomstand

Nu är inte detta så bra, så jag skulle få en remiss för att få visdomstanden bortopererad, det kan jag lugnt säga att jag inte ser fram emot 🙂

Häpp!

Feb 132013
 

En lätt kaosartad arbetsdag rundades av med trevligt besök hemma hos oss av min broder Christian, detta kombinerat med hämtmat från Van Son. Hämtmaten var mest ett resultat av att jag helt enkelt insåg rätt tidigt på dagen att jag inte skulle hinna hem för att laga riktig mat, men det kändes ändå som en bra lösning att köra lite Vietnamesisk mat idag 🙂

Broder Christian på besök

Broder Christian på besök

Alla var glada, tallrikarna var rensade, gästboken fick sig ett par rader, så sammantaget sett hade vi en riktigt trevlig middag tillsammans.

Go Kväll

Feb 082013
 

En av de mer skojiga saker som jag ägnat mig åt den senaste tiden är att skapa ett digitalt mikroskop med HDMI utgång riktat mot naturrum, utställningar och undervisning. Detta är egentligen sånt som ligger i periferin på vad jag normalt ägnar mig åt, men då jag är nyfiken av mig så har jag dykt rätt rejält i detta. Attans spännande ämne.

Min första tanke var att kolla vad som fanns färdigt på marknaden, men det gick jag helt bet på, allt som fanns var gammal förlegad teknik, inga moderna saker så långt ögat nåde, allt var även på tok för dyrt med tanke på vad utrustningen klarade av. Jag ville ha ett mikroskop med HDMI utgång så att jag kunde visa upp bilden på en större bildskärm utan använda en dator som mellanmedel.

HD kamera med macrolins och bildskärm

HD kamera med macrolins och bildskärm

Efter idogt letande under rätt lång tid kom jag på att den mest effektiva lösningen skulle vara en helt vanlig HD filmkamera som kunde förses med en makrolins, sagt och gjort så gick jag på det spåret. Nu är även det ett rätt snårigt träsk att gå igenom, för det var tre faktorer som spelade in, dels hitta en HD kamera som hade en HDMI utgång, dels skulle kameran ha en frontgänga för tillbehörslinser, dels skulle jag hitta en mikrolins som passade i nämnda gänga, sagt och gjort, det var bara att leta.

Valet föll till slut på en Canon Legria HF M52, denna HD kamera hade gänga för tillbehörslins, sen gick jakten vidare på själva makrolinsen, det var inte ett helt enkelt träsk att ta sig igenom.

Canon Legria HF M52 med Makrolins

Canon Legria HF M52 med Makrolins

Ett par dagar senare hade jag lokaliserat en lämplig makrolins, det blev en Raynox DCR-250 som jag fick importera från England. Säkerligen finns det någon i Sverige som kan skaka fram denna lins, men jag hade inte tid att vänta på det. Att importera är enkelt numera, så det var egentligen inget problem för mig.

Makrolins - Raynox DCR-250

Makrolins – Raynox DCR-250

Stativet, det är egentligen ett stativ avsett för stop-motion animationer, valet föll på en Kaiser Repro-Kid 5360, ett enkelt men funktionellt stativ för ändamålet. Så här i efterhand kanske jag skulle valt en lite annorlunda version, men efter en del ombyggnad så gav det ett bra resultat.

Bilderna som presenteras på skärmen håller väldigt god kvalité, eller vad sägs om denna närbild på en syrsa?

Syrsa i närbild

Syrsa i närbild

Nu är bilden ovan nedskalad för att passa i bloggens värld, men upplösningen på originalet är 1920 x 1080 pixlar. Detaljen på 1-kronan nedan går att zooma in ytterligare, men det visar rätt hyfsat vad som går att få till.

Detalj på 1-krona

Detalj på 1-krona

Fördelen med denna tekniken baserad på HD-kamera är att det även går att spela in material för att kunna kika på det vid ett senare tillfälle.

Sån här skoj får jag hålla på med på jobbet, ett helt fantastiskt jobb på det hela taget sett.

Tjing!

Feb 072013
 

Även idag har jag bråkat med videoformat, det är mycket frustration men nu börjar det närma sig en form av klarhet i det hela. Så jag satte igång en batch med omkodningar för att verifiera mina resultat och passade då på att uträtta lite ärenden inne i Lidköping. Jag och en av mina kollegor tog bilen och rullade in mot stadens brus.

Första stopp var något så enkelt som att få lite mat i magen, valet föll på Frasses, det var premiär för mig, men jag ville få maten överstökad på ett hyfsat snabbt sätt. På Frasses meny finns en Quornburgare, så den slog jag till på.

Personalen på Frasses var utomordentligt trevlig vilket uppskattas mycket. Däremot var burgaren en stor besvikelse, den smakade precis ingenting 🙂 Pommesen lyckades jag få lite fart på med kryddor, men burgaren verkligen skrek efter smakämnen. Nåja, det var lite näring, och det får man vara nöjd över. Vi tackade för oss och fortsatte vidare.

Quornburgare, Frasses i Lidköping

Quornburgare, Frasses i Lidköping

Väl inne i Lidköping fick vi våra ärenden snabbt fixade, jag kikade på klockan och konstaterade att det fanns gott om tid, så vi tog oss en tur ner till Västergötlands Museum i Skara för att titta på fotoutställningen “Jerusalem”, fotografier tagna av Elisabeth Ohlson Wallin.

Fantastiskt fina bilder, för min del kändes det mest som att slå in öppna dörrar, men jag kan tänka mig att det finns dem som blir ytterst provocerade, och jag hoppas att alla dem verkligen masar sig till museet för att titta på bilderna, kanske öppnar det en del ögon.

Västergötlands museum "Jerusalem" - Elisabeth Ohlson Wallin

Västergötlands museum “Jerusalem” – Elisabeth Ohlson Wallin

Västergötlands museum "Jerusalem" - Elisabeth Ohlson Wallin

Västergötlands museum “Jerusalem” – Elisabeth Ohlson Wallin

Västergötlands museum "Jerusalem" - Elisabeth Ohlson Wallin

Västergötlands museum “Jerusalem” – Elisabeth Ohlson Wallin

Med stor glädje träffade jag även min gamle vän Ulf, alltid ett kört återseende, det är på tok för sällan som vi träffas måste jag säga.

Klockan medgav ännu ett litet kulinariskt besök. I Skara finns Blombacka Hembageri, vi styrde bilen dit för att mumsa i oss en av deras magnifika semlor. Hatten hann jag av bara farten äta upp innan jag fick fram min kamera 🙂 Godare semlor får man leta efter, det är verkligen värt en omväg till Blombacka om man är i krokarna kring Skara.

Semla på Blombacka Hembageri i Skara

Semla på Blombacka Hembageri i Skara

Efter denna lilla avstickare ut i verkligheten körde vi returen tillbaks till Kållandsö, mäta i magen och med fina intryck från fotoutställningen, jag är mycket nöjd med denna dagen.

Go’Kväll!

Feb 062013
 

Det har varit körigt idag, så det blir bara en bild på pumpa. Tyvärr vet jag inte vad denna sort heter, men hoppas jag kan få hjälp med att reda ut det.

Fikonbladig pumpa, Cucurbita ficifolia

Fikonbladig pumpa, Cucurbita ficifolia

Go’natt

ps, nu har jag fått reda på att pumpasorten heter Pisifolia, tack till Victoria som redde ut detta. ds
pps, ännu en uppdatering, pumpasorten heter Cucurbita ficifolia, dvs Fikonbladig pumpa. dds

 

Feb 052013
 

Man kan säga som så, det är bra med standarder, det finns många att välja mellan. Detta gäller verkligen den värld som handlar om videoformat. Mest hela dagen har jag laborerat med att koda filmmaterial så att det skall passa ihop med ett antal olika hårdvaru mediaspelare, till min hjälp har jag haft det eminenta programmet TMPGEnc Video Mastering Works 5.

TMPGEnc Video Mastering Works 5

TMPGEnc Video Mastering Works 5

Det är ett eminent program för att konvertera mellan mpeg2, h.264 och alla videoformat däremellan, inställningsmöjligheterna är helt fantastiska, bra skit.

Dagen är slut, så är även jag, klockan är sen och jag har i det närmsta kortslutning i huvudet.

Go’Natt!

Feb 042013
 

En dag som på många sätt känts mycket bekant, en ny arbetsperiod i Läckö har tagit sin början, efter en kort sväng nerom till jobbet så vände jag snabbt hem igen för att hämta upp min lilla packning, redo att ta världen med stormsteg igen.

Redo att omfamna världen

Redo att omfamna världen

Resan ner till Läckö tar sin lilla tid, men det ger samtidigt möjlighet till det goda samtalet, jag och mina kollegor har alltid något intressant att dryfta, skönt det, för annars skulle 6 timmar i bil bli rätt outhärdligt. Trädet mitt på E4:an är ett av de första fixpunkterna som man blir så glad över att se, för inte är det mycket annat att titta på söder om Gävle.

Trädet på E4 söder om Tierp

Trädet på E4 söder om Tierp

Första depåstopp, ja, förutom Statoil i Gränby, det blev som vanligt på Vedugnen i Örebro, denna fantastiska lilla restaurang i det erbarmligt fula huset, vet man inte om att det finns bra och god mat där, ja då åker man lätt vidare. Jag konstaterade denna gången att Vedugnens “markiser” är som en plåtversion av värdshuset vid Brännebrona, fast där är de gjorda av betong… för övrigt en mycket märklig byggnad. Egentligen borde jag stanna till där någon gång mest för att prova deras mat.

Obligatorisk lunch - Vedugnen i Örebro

Obligatorisk lunch – Vedugnen i Örebro

In i bilen igen, färden går vidare, vädret blev sämre och vi kände för ännu en bensträckare vid Hova. Till min förvåning låg det en sak på disken som jag och min hustru har saknat, det var Marabou Black – Saltlakrits, denna choklad fanns under en kort tid i butiken men försvann sedan. Så jag passade på att köpa 2 kakor som jag skall ge till min söta hustru, det tror jag att hon kommer att uppskatta. Hon är värd allt fint som världen har att ge.

Marabou, Black - Salt Lakrits

Marabou, Black – Salt Lakrits

Efter lite chaufförsbyte rullade vi vidare mot Läckö, då timmen fortfarande stod på “arbetstid” så passade vi på att jobba ett par timmar innan dagen var till ända. Själv har jag mest ägnat mig åt att koda filmmaterial, det är många saker som skall stämma innan allt faller på plats, självklart har det krånglat en del, men det knäcker jag tillslut på nått sätt.

Jobbare i Läckö

Jobbare i Läckö

Denna dagen har nu gjort sitt, jag har lagt mig i bingen och skall se till att få mig några timmars skönhetssömn, hoppas det går bra för jag är trötter.

Go’Natt!

Feb 032013
 

Helgen har varit rätt lugn, en del nyttigheter har jag lyckats få till, bland annat gjorde jag, i mitt eget tycke, en hjälteinsats med att plocka fram typ 5 års blogginlägg via google’s cached pages, till Frida då databasen på hennes tidigare blogg havererat, så i samma veva passade jag på att hjälpa henne med att få plats på ett riktigt webhotell så att hon slipper den typen av problem framöver.

Fridas nya blogg i vardande

Fridas nya blogg i vardande

Hennes nya blogg hittar nu nu på www.raspberrylime.se fast det stora jobbet återstår för henne, att redigera tillbaks alla gamla inläggen, det är ett hästjobb utan dess like, men jag är helt säker på att hon grejar det.

Häpp!

Feb 022013
 

Efter det stora äventyret med chokladsemlan häromdagen så blev jag mycket glatt överraskad när jag blev bjuden på en riktig semla idag, självklart med sockrat grädde och massor med mandelmassa i botten, så skall det se ut!

En riktig semla

En riktig semla

Stort tack till Malin och Hans för denna smakfulla överraskning, det uppskattas mycket.

Vad annars idag då, jo, vi har fått passa Kapten Kaos, han håller igång både mig och AC med allt sitt spring i benen, fattar inte vart all den energin kommer ifrån 🙂

Charlie, aka Kapten Kaos

Charlie, aka Kapten Kaos

Nåväl, på det hela taget sett har detta varit en mycket lyckad dag, hoppas på fler sådana framöver.

Go’Kväll!

Jan 312013
 

Dagens upplevelse, jag var ner till Uppsala idag tillsammans med en av mina kollegor, vi fick lite tid över mellan två olika projekt så vi slog till på en liten fikastund. Valet föll på Konditori Fågelsången, ett anrikt kondis som är väl värt att besöka.

Konditori Fågelsången i Uppsala

Konditori Fågelsången i Uppsala

Valet på fikabulle föll på en väldigt udda fågel, det blev nått så konstigt som en chokladsemla. Hatten var doppad i mörk choklad och grädden smakade lite som oboy, under grädden fanns ett givmilt lager med mandelmassa, så långt allt väl.

Chokladsemla, Konditori Fågelsången i Uppsala

Chokladsemla, Konditori Fågelsången i Uppsala

Men smakerna gifte sig inte nått vidare med varandra, så även om Fågelsången är ett mycket trevligt Kondis, så lär det inte bli några fler Chokladsemlor för min del 🙂

Go’Kväll!

Jan 282013
 

Dagens äventyr, ett besök till Uppsala och Helga Trefaldighet kyrka, det är den kyrkan som ligger backen upp från Domkyrkan. Jag har alltid förundrats över att man har byggt två så stora kyrkor precis bredvid varandra. Någon gång skall jag ta och forska lite på hur det kommer sig.

Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala

Helga Trefaldighets kyrka, Uppsala

Äldsta delarna av Helga Trefaldighet är från ca 1200-talet, sen har man byggt till i omgångar, som många andra kyrkor har det även brunnit, och så fick jag syn på lite takmålningar, och mycket riktigt, det var Albertus Pictor som varit i farten här med.

Helga Trefaldighet kyrka - Altaret

Helga Trefaldighet kyrka – Altaret

Inventarierna i Helga Trefaldighet har haft en rätt brokig historik, på wikipedia kan man bland annat läsa:

När kyrkan renoverades 1802 lät man avyttra nästan alla medeltida föremål. Altare, altarskåp, predikstol och även dopfunten såldes. Tre träskulpurer återstår av de medeltida föremålen. Dessa är placerade ovanför dörren till sakristian.

Nuvarande predikstol är från 1905. Under predikstolsräcket har Nathan Söderblom skrivit med snirklig stil: Ty sanningen skall göra er fria. Bakom predikstolen står en stol som kan vara över 300 år gammal och som är nästan dubbelt så hög som en vanlig stol. På denna stol brukade prästen sitta när han höll sin predikan.

Nuvarande dopfunt är tillverkad av keramik är drejad och skänkt 1981 av Uppsala Ekeby, i samband med företagets nedläggning. Nuvarande altare murades 1905. Ovanpå ligger den ursprungliga altarskivan med sina invigningskors.

På med spikskorna och ut i den vinterkalla staden igen, besöket i Helga Trefaldghet kyrka var över för denna dagen, men jag får säkert anledning att komma åter längre fram.

Helga Trefaldighet kyrka - Uppsala

Helga Trefaldighet kyrka – Uppsala

Efter besöket i kyrkan närmade det sig lunch, av en händelse (tittade på ett projekt) blev det ett besök på Ashai Sushi, det ligger på Stationsgatan 14 i Uppsala, kan väl säga att det var helt ok, gott, fräscht, men lokalerna var rätt trista och utan någon större personlighet. Så blir det lätt med helt nybyggda hus, all karisma saknas så att säga, men med tiden brukar även det lösa sig.

Innergården Stationsgatan 14, Uppsala

Innergården Stationsgatan 14, Uppsala

Ytterligare ett projekt besöktes, men det spar vi till längre fram, allt kan tyvärr inte få rum, men sist på planen idag var att titta närmare på Sten Sturemonumentet, det ligger i Uppsala och är nästan helt i skymundan uppe på Kronåsen.

Detta monument över Sten Sture den äldre har en riktigt brokig historia, Carl Milles är mannen bakom verket, det tog 25 år från att första skisserna gjorts till att monumentet var på plats. Tiden hade lite gått förbi denna typ av monument så kritikerna skrev typ “För mycket Sten, för lite Sture”.

Sten Sturemonumentet - Uppsala

Sten Sturemonumentet – Uppsala

Här i Gävle finns även ett verk av Carl Milles, det är de musicerande änglarna som står bredvid konserthuset på andra sidan ån.

Jag pulsade ner för Kronåsen igen och tillsammans med mina kollegor rullade vi åter hem till Gävle igen. Hela denna dagen är ett koncentrat av det jag gillar mest med mitt arbete, jag får se så oerhört mycket, får uppleva saker i en strid ström, det är mycket att ta in, men å andra sidan vet jag även så väl att jag är lyckligt lottad som får se så mycket.

Denna dagen har nu gjort sitt, den läggs till handlingarna såsom alla tidigare dagar.

Go’Kväll!

Jan 272013
 

Vid 4 tiden nu på morgonen vaknade jag till och tittade ut ur fönstret där såg att det var snökatastrof i Landskrona, det hade nog kommit 1 cm snö eller så 🙂 Lyckligtvis somnade jag om och hoppades att allt skulle vara bra på morgonen igen. Nattsömnen har inte varit som den ska, oroligt och rätt ryckigt, jag har vaknat ofta och blir inte utsövd, men man får ta det som det kommer.

Snökatastrof i Landskrona

Snökatastrof i Landskrona

Vi vaknade till igen, jag, AC och Frida, gjorde oss redo för att möta en ny dag. Nere i lobbyn på Hotel Chaplin serveras frukost, och jag kan väl sammanfatta frukosten som sisådär, men å andra sidan är inredningen helt obetalbar, det är ett eldorado i 70-tal. Allt är oförändrat sedan hotellet invigdes 1981, de är en riktig guldgruva om man är inne på sent 70-tals retro.

Lobby/Reception Hotel Chaplin - Landskrona

Lobby/Reception Hotel Chaplin – Landskrona

Vi gjorde lite ärenden, lagade lite mat och intog mot eftermiddagen en gemensam måltid, på det hela taget sett är jag mycket glad över att vi alla kan träffas och umgås tillsammans, det finns så många som inte klarar av detta, och för mig är det viktigt att veta att vi har varandra på något sätt.

Gemensam lunch hemma i Landskrona

Gemensam lunch hemma i Landskrona

Jag, AC och Frida gjorde oss så småningom redo för att åka hem till Gävle igen, vi tackade för oss, tog våra väskor och gick ut till bussen som tog oss ut till stationen i Landskrona. Det är mycket förnämliga kommunikationer, från stationen går det att åka hela vägen till Kastrup.

Vi fick lite ofrivillig marginal då planet som vi skulle åka med var försenat, så vi hade god tid på oss att ta en fika, gott gott. Nu var det inte bara vår flight som var försenad, vädret medförde att det var lite lätt kaosartat kring vår gate, bland annat kom det ut motstridig information om vilken gate vi skulle till.. vi chansade på att A20 var rätt, för det stod det på tavlorna, men i uppropen sa de A14, tja, ett tag i alla fall, sen ändrade de sig till A20.

Kastrup vid gate A20

Kastrup vid gate A20

Flighten var lugn, jag somnade i princip innan planet hunnit lyfta så jag märkte egentligen inte mycket av flygturen upp till Arlanda Flygfält.

Vi hämtade ut våra väskor, vinkade av Fridolin, hon skulle ner till Storstan, jag och AC hämtade upp vår bil på Alfa och tuffade de drygt 13 milen upp till Gävle.

En för mig mycket omtumlande resa är nu slut, fast mycket finns kvar att bearbeta, hur lång tid det tar har jag ingen aning om, det får ta den tid som det tar.

Go’Kväll.