Gemzell's sandlåda

Idag har jag varit ute på en liten kyrksväng i Uppland, det blir intensivt och mycket intryck en dag som denna. Jag och min kollega åkte iväg på morgonen, första stoppet blev vid Börstil Kyrka.

Om Börstils kyrka kan man läsa följande:

Börstils kyrka är en rymlig nyklassicistisk salskyrka med ett högt och bastant torn. Kyrkan byggdes av gråsten och tillkom troligen under 1300-talets förra del. Under 1400-talet uppfördes valven och då dekorerades kyrkan också med kalkmålningar. År 1719, under det Stora nordiska kriget, brändes kyrkan av ryssarna men återställdes. År 1749 härjade ryssarna åter på orten. År 1783 invigdes ett orgelverk av Olof Schwan, orgelbyggare i Stockholm. Under 1850-talet gjordes en större ombyggnad. Då uppfördes det höga tornet, samtidigt sänktes det höga och spetsiga taket till nuvarande nivå. År 1984 vidtogs en mycket grundlig yttre renovering och 1986 en omfattande inre restaurering. Vid detta tillfälle inreddes också ett museum i tornkammaren.

Det var för mig en lite ovanlig upplevelse att se alla målningar inne i koret, men resten av kyrksalen var helt vitkalkad. Men en fin och härlig upplevelse var det att komma in i kyrkan.

Kikar man åt andra hållet, så ser man den pampiga orgeln, personligen gillar jag den blå färgen på läktaren, den är fin mot allt det vitkalkade. Även framme i koret finns en orgel, man kan se ett litet hörn av den till vänster i bilden.

Koret i Börstil kyrka är rikligt ornamenterat, lite fint är det allt att fönstret inte är helt täckt, då kan den goda solen få titta in och ge ett ljuvligt sken.

Efter besöket i Börstil fortsatte vi vidare till nästa kyrka, en liten bilfärd och vi var framme vid Hargs Kyrka.

Om Hargs kyrka kan man läsa följande:

Den nuvarande kyrkan är till största delen byggd av gråsten och putsad. Långhuset och den polygonala kordelen täcks av ett mansardtak. En vidbyggd sakristia finns i norr och i väster finns kyrktornet med låg pyramidformad huv. Kyrkans huvudingång går genom tornet. I kyrkan finns kalkmålningar från 1514.

En tidigare träkyrka förmodas ha uppförts under 1200-talet på samma plats där nuvarande kyrka ligger. Sakristian antas ha tillhört den tidigare träkyrkan. Kyrkans nuvarande långhus utgjorde hela den medeltida kyrkan. Nuvarande kor och torn tillkom under senare hälften av 1700-talet. I samband med tornbygget 1782 revs det medeltida vapenhuset. 1803 fick taket sin nuvarande form. 1904 restaurerades kyrkans interiör enligt tidens idéer om medeltida stil, under ledning av arkitekt C A Ekholm. Vid 1953 års restaurering, som utfördes av arkitekt Ärland Noréen, återfick kyrkans inredning sin 1700-talskaraktär och valvens ursprungliga kalkmålningar togs fram på nytt.

Hargs kyrka är som vore den spegelvänd mot Börstils kyrka, för här var koret vitkalkat och kyrksalen täckt med målningar.

Målningarna fyller ut varendaste litet hörn av kyrksalen, som brukligt är det bibliska motiv, ungefär som en form av serietidning där berättelser från bibeln kom allmänheten till godo.

En av de riktiga klenoderna i Hargs kyrka är ett madonna-skåp från 1400-talet, det sitter inne i ett av hörnen strax före koret, nästan som lite bortglömt, men fint är det, och välbehållet.

En av de detaljer inne i kyrkan som jag tyckte var väldigt fin, det var lampetterna som satt längs kyrksalen, det är sällan man ser så fint ljus, varmt och härligt, med lampor som har långa glödtrådar. Snart är detta en saga all, för inom några år kommer i princip alla vanliga glödlampor att vara borta, då till förmån för ny teknik. Det kommer säkert även att få sin charm med tiden, men för mig är detta väldigt vackert.

I Hargs kyrka fastnade jag även för dopfunten, en rejäl pjäs som Rune Löfberg har snidat av björk och kombinerat med en rejäl rot. Tänk vad mycket fint man kan göra med trä.

Nåväl, dagens tur var inte klar ännu, så återigen blev det en biltur och nästa mål var ett snabbt besök i Östhammar kyrka. Om Östhammar kyrka kan man läsa följande:

Östhammars kyrka har en stomme av gråsten och består av ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster. Vid västra kortsidan finns ett kraftigt kyrktorn krönt med åttakantig lanternin. Vapenhuset är inhyst i tornets bottenvåning. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Ytterväggarna är belagda med puts. Yttertaket är klätt med plåt, medan tornets lanternin är klädd med kopparplåt och kröns av ett kors. Kyrkorummet har vitputsade väggar med en grå marmorerad taklist högst upp. Innertaket har ett tunnvalv byggt av brädor.

Det är en förhållandevis ung kyrka, började byggas 1663, och stod klar 1675. Men sen har man byggt och och byggt till ett flertal gånger, fast helheten, dvs det som står idag är enhetligt, inget känns påklistrat eller ombyggt.

Orgeln på läktaren är en pampig pjäs, nästan så den inte får plats, egentligen borde man ta och läsa in sig lite mer på hur dessa orglar egentligen fungerar, ingenjörskonsten lockar mig.

Nu var det bara ett mycket kort besök i Östhammars kyrka, så med bilen fortsatte vi vidare till nästa mål, snart kom vi fram till Valö kyrka. Jag fick lite känslan av att Valö kyrka påminde mycket om Härkeberga kyrka, jag och hustrun var där i somras och tittade på Pictor målningarna. I Valö var det Örjan Målare som smyckade kyrkan under slutet av 1520-talet

Om Valö kyrka kan man läsa:

Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutande kor. I norr finns en tillbyggd sakristia och i söder ett vapenhus där även huvudingången är placerad. Den vitputsade kyrkan är byggd av natursten med tegel i rösten och omfattningar. Fönstren har en stickbågig, gotisk form. Den ursprungliga sydportalen är tresprångig och rundbågig i romansk stil. Kyrkan är täckt med ett spåntäckt sadeltak. Interiören är välbevarad och präglas främst av valvmålningarna, samt av predikstolen, likaså av bänkinredningen och orgelläktaren som är från 1700-talet.

Kyrkans byggnadshistoria är oklar. Tidigare ansåg man att den uppfördes under 1200-talets slut som en salkyrka med tunnvalv av trä, och att sakristian och vapenhuset tillbyggdes kring skiftet mellan 1400- och 1500-talen. Under samma tidsperiod välvdes kyrkan och försågs med nya tegelrösten med blinderingar. De många senmedeltida dragen kan dock tyda på att kyrkan i sin helhet uppfördes under 1400-talet. Omkring år 1500 försågs kyrkan med tegelvalv. Valvmålningarna utfördes av Örjan Målare under slutet av 1520-talet. Kyrkans exteriör är i stort sett oförändrad alltsedan medeltiden, förutom att fönstren förstorades under 1700-talet, vilket även medförde att kyrkorummets väggmålningar kalkades över. Vid en renovering 1926 togs målningarna åter fram och konserverades.

Altarskåpet är medeltida, tillverkat i Antverpen ca 1515, jag kan bara tänka mig vilket arbete det var att bygga detta skåp, detaljrikedomen är makalös. Ibland undrar jag hur mycket det skulle kosta att bygga något liknande i dagsläget, det lär bli en rätt ansenlig summa.

Dagens uppdrag var nu samtliga klara, så jag och min kollega klev in i bilen och rullade sedan hem till Gävle igen. Intrycken under denna dagen har varit många och goda.

Lev väl!